Rakt på

Ibland känns det som att jag är född elefant placerad i ett glashus. Bevisligen har jag fått en mun som inte är till för att vara stängd. Tala är silver men tiga är guld. Helt ok. Däremot så ska silvret vara väl valt, enligt mig. Jag står för att vara ärlig, rak och direkt. En och annan gång kan humöret ta över och då hoppar grodor som på vem som helst. Men för det mesta kan jag leverera. Det som alla andra står och tänker och smakar på i munnen där långt bak men hellre bäddar in och plötsligt förvandlar sanningen till en lögn i sin tunghäftande rädsla.
Jag har inga problem med att vara obekväm. För jag tror på att folk vet var de har mig. De vet att jag levererar sanningen, fastän de kanske inte alltid tycker om den.

Därför förstår jag nog precis varför jag alltid dragits till likadana typer. De som inte ber om ursäkt för sig själva. De som säger vad de tycker även om det kostar på. Som av andra blir betraktade som en jobbig j-el som tar mycket plats. Vi har inte valt att gå den bekväma vägen i livet.

På sistone har jag fått fundera på saker. En och två gånger. De där människorna som tar och tar..vad tillför de mig egentligen? De som litar på att jag blint finns där..i olika situationer. De som gärna tar emot, som jag ger och anpassar mig för. Som jag gärna gör som den vän jag är...Men är de vänner som skulle ge av samma mynt tillbaka till mig?

Jag känner mig plötsligt insnärjd. Folks händer tycks stå utsträckta överallt. Som fattiga gatubarn river de och sliter i mig och kräver...hela tiden...kanske i sin desperation..kanske inte.

Kanske är jag bara så olik. Kanske passar jag inte alls in. Bland det bästa jag vet är att låsa dörren, kura ihop mig i soffan, känna en silkeslen nos puffa mig på kinden och komma undan alla mänskliga varelser och inom mig Veta att nu kommer ingen in.

Det är en befriande känsla.

Det är en befriande känsla att tänka på flykten. Att börja om. Att köpa mitt eget, långt härifrån. Att låsa min dörr om mig och veta att ingen annan har nyckeln. Ingen annan kommer in...

..förutom de som är som jag. Som också låser in sig, befriar sig från alla andra och som också är elefanten i glashuset.