Socialisera

Jobb stod återigen på schemat för mig igåreftermiddag. "Barnflickan" tillika min systerdotter Madeleine anlände tillsammans med oss hem för att bekanta sig med Carmen och vara med i hemmet från hennes start. Inget oroande i det heller verkade det som för lilla damen som glatt inspekterade sin gård och sedan lekte med tennisbollen innan hon somnade sött vid våra fötter på köksgolvet.

Jag jobbade ett av mina marathonpass och kom sedan imorses hem till två trötta tjejer fortfarande i sina sängar (och Carmen hade sovit duktigt i sin korg ända till 06.30 då det var dags för morgonbehov). Dessutom möttes jag av en än mer trevlig syn bestående av Zanzi (som ända sedan jag hade ett litet monster på prov för några månader sedan som nästan bet av Zanzi svansen har skakat av skräck när han sett en hund) som satt han på andra sidan grinden till sovrummet och kikade på Carmen, som kikade tillbaka.

Efter morgonbestyren kom Moster på besök och blev snabbt älskad av Carmen för famnen var full av presenter. Moster som är till stor nytta då hon själv sysslat med hund i flertalet år och drivit kennel i flera år. Moster vet dock inte än att vi har en pakt, Carmen och jag. Men när vi är klara med vårt uppdrag kommer även moster vara övertygad om vilken ljuvligt perfekt ras Den röda Irländaren är! ;)

Idag har vi övat oss på en liten biltur igen. Det gick som smort! Inget flåsande eller gnyende alls. Färden gick till Mormor och Morfar som fick vara barnvakt för en liten inhandling. Där fick Carmen en till kompis, som Morfar dock tyckte var för stor för att komma ut och leka, men det gick bra att pussas genom gallret och busa med varandra ändå (tror inte Carmen kunde förstå varför hon inte kunde komma åt honom, hon har ju aldrig sett en hundbur eller en hund i en heller). Dessutom kom en till trolig lekkamrat rusandes över granntomten...men matte fick en "snilleblixt" mot konstens alla regler och lyfte istället upp Carmen i famnen så kompisen vandrade snopet hem. För detta har jag bannat mig hela dagen! Jag vill ju inte ha en nervös eller arg hund när vi träffar andra. Och denna Golden Herre var inte ute efter bråk. Får åtminstone vara glad över att jag genast insåg mitt fel. Jag vill att Carmen socialiseras och får träffar många hundar och alla vi mött har hon gillat; 1 Kelpie, 2 st Huskeyblandningar, 1 Jämthund och 1 Jack Russell (honom var hon dock mycket tveksam till. Kanske beror på att hon inte är van småhundar) sedan i lördags. För att inte tala om alla fåglar och kaniner på gården i stadshemmet.

Då Morfar var så rädd om alla sina nyplanterade liljor och Carmen lika glad i dem som han var rädd beslutade vi oss för att åka hem igen och ta det lugnt resten av dagen. Vi har övat inkallning med visselpipan och levergodis, samt gömt godis i gräsmattan att leta upp. Det var en riktig höjdare och som vanligt lekt med tennisbollen.

Nu har vi tagit oss båda en välbehövlig siesta och konstaterat att ätandet idag går mycket trögt. Dags att dra ner 4 mål till tre och se om inte aptiten ökar. Nu ska vi rekognosera foderbeställningsmöjligheter.