Tänk om livet bara kunde komma tillbaka..oförstört som det en gång var..
Tänk om gjyttjan du drog med dig när du klampade in bara fösvann och allt återigen blev vårvackert skimrande av vitt och rosa utslagna magnolior.
Tänk om stanken av ruttet och sunket äckel försvann lika fort som du och tillbaka kom doften av vårvindar, salta vågskvalp och små knoppar..
Tur att det finns fina minnen med vackra människor att minnas. De som lämnat mitt liv men fortfarande är älskade i mitt minne.
Dagar som denna plockar jag fram stunder runt om i världen och Sverige som jag delat med dessa. För då kan jag le. Åt de som försvann men inte gjorde det med en lögn på sina läppar.
G
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar