Bild från swissmade.sePå landet rullar livet lugnt just nu och i Gabriellas hus är fortfarande socker och annan skit och näst intill alla kolhydrater bannlysta. "Det nya livet" håller i sig med fördelen att jag den här veckan också kommit ut och rört på mig mycket mer. Vågen går åt det håll den ska; neråt med andra ord och dessutom börjar jag ana att mitt OS-soffnötande denna veckans kvällar tom resulterar i fettförbränning med så spännande insatser som vi bjudits på av svenskarna hittils. Summa summarum kan veckan summeras i jobb, "sunt liv" (bortsett från födelsedagstårtan då), samt os-nötande och en del funderingar och utvärderingar.
Ni som känner mig väl vet att jag vuxit upp i ett hus med Minst en hund i familjen men oftast fler, fram till den dagen jag flyttade hemifrån. Många är de hundgalna som min familj besläktas av med kennel både hos min syster och tidigare hos min bror och hans dåvarande sambo som idag drivs vidare av henne. Det har tävlats, tränats, jagats, avlats och gud vet allt överallt runt om mig sen jag slog ner rumpan på denna jord. Och alltid alltid alltid sen jag flyttade har jag saknat ljudet av tassar mot golvet och en hel gård av fyrbentingar ylandes när glassbilen kommer förbi..=) Under de första åren som utflyttad bodde jag så till att det inte var tänkbart med hund. Jag hade mycket tid som student men varken utrymme eller ekonomi till en hund. Sedan dess har jag inte delat tillvaron med en man som är sådär överdrivet hundentusiastisk och sedan ett helt fel hundköp för syftet inte är allt för positiv till en del raser. Och så har jag nog mer än en gång lyssnat till "Men ska du verkligen? Du blir så bunden! Du ska ju kunna ha med den överallt osv osv..." Likafullt varenda gång jag suttit på en anställningsintervju eller i andra situationer där jag fått frågan om mina intressen har jag alltid svarat djur och särskilt Hund, men alltid fått förklara varför jag ingen kan ha..Dessutom bor jag nu mitt emellan två kennlar och tittar längtansfullt efter närmsta grannen när hennes shäfrar virvlar förbi i snön utanför mitt köksfönster..Så dessa dagar har jag funderat på varför jag egentligen ska avstå från mitt intresse. För att kunna gå på krogen vilken kväll i veckan jag vill och inte behöva lämna hunden själv hemma? År och dar sen jag sprungit ner dörren på krogen, been there..done that. För att jag inte kan åka på de där utlandsresorna jag är van att kunna göra då och då? Ja om hela släkten motsätter sig att paya igen lite av den barn-och djurpassning jag assisterat med genom åren så finns det ju faktiskt hundpensionat för semesterresor. Du blir såå bunden? Hur kan man bli mer bunden än av ett arbete med i snitt 42 timmar i veckan...jag kan ju ändå inte bara sticka iväg hipp som happ..utan är numera vuxet tillsvidareanställd och skattebetalare.
Ja, nu blev detta visst ett långt inlägg av en kort sak. Egentligen ville jag bara komma fram till en sak. Jag blir med hund. Och med förhoppning om min tjänstledihetsansökan bjuder sommaren på goa veckor och då passar det ju utmärkt med en "bäbis". Så nu tvistar de lärde. Jag säger Berner Sennen, kar´n säger Shetland Sheepdog, mamma säger tax, kollegan säger pudel. Några ytterligare förslag? Vad säger ni?
Just nu finns det en klar nr. 1 för mig. Kolla bara ovan! Vem kan motstå den kompisen både i soffan på på skidspåret?
Nu fortsatt OS. Håll tummarna!
KRAM
Instämmer med karln : Shetland Sheepdog är en lagom stor, frisk och sund hund, inte så mkt pälsvård och som älskar att vara med oavsett väder och ändå inte kräver alltför mkt motion och mer än älskar att mysa i soffan/sängen o tar inte så stor plats som en berner sennen.
SvaraRaderaBerner Sennen är en fin hund :), men tyvärr en "sjuk ras" med magproblem, höft och armbågs problem.Slutar ofta med många dyra veterinär besök, och som dessutom är dyr i försäkringen just därför att de är högrisk-klassade :-( Sen har de ganska låg levnadsålder.
Är de erfarenheter jag fått genom åren..
Kram Systeryster.
Jag som hoppades på att alla de där avelstabellerna som finns att studera på rasklubbens hemsida skulle vara till ngn hjälp i att försöka undvika höft och armbågsproblem. Tydligen ska ju de med njur(mag?)-problemen också finnas reggade där och ej få avlas på. Men det ger förstås ändå inte ett totalundvikande av alla de där problemen.
SvaraRaderaShettisarna är lagom och behändiga jo men ingen jag kan spänna framför skidorna eller träna att dra en pulka (min erfarenhet säger mig att det är som med Rasse, jag får dra den istället..hihi). De känns som en ren och skär sällskapshund och inte så mkt mer.
Men tack ändå för tips o råd!
Jag funderar vidare
KRAM
Ingen risk att du får dra en shetland sheepdog. Den är en hund som är väldigt alert eftersom det ursprungligen är en hund som man använde till att valla får på de skotska/irländska hedarna. I och för sig ingen hund att lära o dra en pulka el tolka bakom pga storleken.
SvaraRaderaMen att hitta en bernersennen som är så pass frisk och utan problem kan dra en pulka och som du kan tolka på skidorna med..det är som att leta en nål i en höstack och de garantierna vet du ju inte förrän hunden vuxit upp och blivit flera år.
Inget att tacka för...fundera vidare du!!!
Grattis på namnsdagen mitt hjärta.....hunden var nästan lika söt som Falken, men dock är den blivande matten mkt sötare....Puss//Hans
SvaraRadera