Always lead...never follow

Carmens blogg

2010-07-01T14:47:00.001-07:00

För Alla Er som vill fortsätta läsa mer detaljerat om Carmen finns det nu en alldeles egen blogg:

www.mittlivsomcarmen.blogspot.com

Flocken på G

2010-06-30T09:11:00.000-07:00

Nu händer det stora saker hos oss i Norr! Zanzi och Jösse äter återigen normalt, de stirrar inte längre med "killerblick" på varken mig eller Carmen, de har insett att Matte trots allt fortfarande är samma vän och kelar idoget med mig och de kommer båda fram och nosar på Carmen. Allt går vägen och alla börjar förstå att detta är Vår flock nu. :)

Solen har visat sig hela dagen för oss och en härlig sommardag har vi haft. Jag gick av mitt andra marathonpass och har nu ledigt. Jag kom hem och tog med mig Carmen ut på gården för lite lek. Levergodis är det bästa hon vet och idag gick det utmärkt att söka bitar i gräset. Energin var på topp så vi bestämde oss för att göra en första upptäcksfärd in mot byn. Kopplet går bra och att promenera likaså. Däremot skulle alla dikeskanter visa sig vara väl värda både ett och två besök ända fram till ett av dem mycket påpassligt skulle visa sig innehålla gott om brännässlor som sved till på nosen. Snabbt var lilla fröken uppe på vägen igen och bestämde sig därefter för att diken ska man passa sig för. Vi hälsade på våra grannar för en vätskepaus och promenerade sedan den lilla grusvägen hem igen. Och tänk vad mycket spännande vi hann upptäcka på de 40 minuterna; Barn som hoppade studsmatta, det första mötet med en bil, en traktor som körde hö nere på ängen, hästarna som betade i sin hage och luktade mycket märkligt, en främmande granne som inte ens matte som känner alla på vår lilla väg sett förut (troligen en stockholmare på besök konstaterade vi)...för att inte glömma känslan av nässlor...;) Efter detta må ni tro att maten smakade bra, det blev tom lite påfyllning. Och att ha slopat ett mål till fördel för tre tycks redan ge bra resultat!

Efter vår gemensamma eftermiddagssiesta, jag i min säng och Carmen nedanför i sin (där hon förresten alltid snarkar högljutt) fick vi besök av Mormor, Morfar och Mormorsbror med Fru. Carmen valde snabbt ut Mormorsbror Tore som sin favorit och la sig tryggt till rätta vid hans fötter. De beundrade den vackra Irländskan.

(Har jag glömt att nämna att inte en endaste toa-olycka har skett?! En ENDA gång har det hänt, när både husse och matte på väg till flyget och mycket distraherade fick för sig att ta en dusch innan fröken fick göra morgonbehoven (mycket noga genomtänkt..NOT!). Men inte en enda gång i övrigt. MATTE ÄR MKT STOLT!)

Ikväll tar vi det lugnt, och umgås i soffan bara Vi. Vi har precis kommit överens om att lämna Carmens favorit Syrenen, när det kommer till att tortera växter, ifred och gått in. Och gissa vem som redan sover sött vid mina fötter...för att inte tala om vilka två som sover en meter ifrån?!

//G -lycklig med sin flock.

Socialisera

2010-06-29T06:48:00.000-07:00

Jobb stod återigen på schemat för mig igåreftermiddag. "Barnflickan" tillika min systerdotter Madeleine anlände tillsammans med oss hem för att bekanta sig med Carmen och vara med i hemmet från hennes start. Inget oroande i det heller verkade det som för lilla damen som glatt inspekterade sin gård och sedan lekte med tennisbollen innan hon somnade sött vid våra fötter på köksgolvet.

Jag jobbade ett av mina marathonpass och kom sedan imorses hem till två trötta tjejer fortfarande i sina sängar (och Carmen hade sovit duktigt i sin korg ända till 06.30 då det var dags för morgonbehov). Dessutom möttes jag av en än mer trevlig syn bestående av Zanzi (som ända sedan jag hade ett litet monster på prov för några månader sedan som nästan bet av Zanzi svansen har skakat av skräck när han sett en hund) som satt han på andra sidan grinden till sovrummet och kikade på Carmen, som kikade tillbaka.

Efter morgonbestyren kom Moster på besök och blev snabbt älskad av Carmen för famnen var full av presenter. Moster som är till stor nytta då hon själv sysslat med hund i flertalet år och drivit kennel i flera år. Moster vet dock inte än att vi har en pakt, Carmen och jag. Men när vi är klara med vårt uppdrag kommer även moster vara övertygad om vilken ljuvligt perfekt ras Den röda Irländaren är! ;)

Idag har vi övat oss på en liten biltur igen. Det gick som smort! Inget flåsande eller gnyende alls. Färden gick till Mormor och Morfar som fick vara barnvakt för en liten inhandling. Där fick Carmen en till kompis, som Morfar dock tyckte var för stor för att komma ut och leka, men det gick bra att pussas genom gallret och busa med varandra ändå (tror inte Carmen kunde förstå varför hon inte kunde komma åt honom, hon har ju aldrig sett en hundbur eller en hund i en heller). Dessutom kom en till trolig lekkamrat rusandes över granntomten...men matte fick en "snilleblixt" mot konstens alla regler och lyfte istället upp Carmen i famnen så kompisen vandrade snopet hem. För detta har jag bannat mig hela dagen! Jag vill ju inte ha en nervös eller arg hund när vi träffar andra. Och denna Golden Herre var inte ute efter bråk. Får åtminstone vara glad över att jag genast insåg mitt fel. Jag vill att Carmen socialiseras och får träffar många hundar och alla vi mött har hon gillat; 1 Kelpie, 2 st Huskeyblandningar, 1 Jämthund och 1 Jack Russell (honom var hon dock mycket tveksam till. Kanske beror på att hon inte är van småhundar) sedan i lördags. För att inte tala om alla fåglar och kaniner på gården i stadshemmet.

Då Morfar var så rädd om alla sina nyplanterade liljor och Carmen lika glad i dem som han var rädd beslutade vi oss för att åka hem igen och ta det lugnt resten av dagen. Vi har övat inkallning med visselpipan och levergodis, samt gömt godis i gräsmattan att leta upp. Det var en riktig höjdare och som vanligt lekt med tennisbollen.

Nu har vi tagit oss båda en välbehövlig siesta och konstaterat att ätandet idag går mycket trögt. Dags att dra ner 4 mål till tre och se om inte aptiten ökar. Nu ska vi rekognosera foderbeställningsmöjligheter.

Carmen är här

2010-06-28T12:10:00.000-07:00

Carmen, 2:a dygnet hos oss.

I Lördags var det äntligen dags, efter ett mycket trevligt midsommarfirande bland vänner, att besöka Maria & Wanja och alla fyrfotingar. Denna gång för att få med oss vår lilla sessa hem.

Som vanligt möttes vi av världens bästa mottagande av både människor och hundar och det kändes nästan tokigt att ta henne från den miljö som varit den bästa tänkbara för henne och hennes start i livet, men bara nästan. För hem ville vi givetvis få henne. Efter en biltur som gick utmärkt blev vi snabbt varse om vilken underbar varelse vi valt. Glad, framåt, trygg och lugn. Nyfiken, frammåt, glad och pigg ute. Hon håller god kontakt men kan göra en liten tur utan att släppa husse eller matte...hälsa på alla människor går också bra och de flesta andra fyrfotningar också. När hon fick komma in i sitt "stadshem" blev det inte alls något virrande eller stressande. Hon följde oss och la sig inom någon minut till rätta och somnade gott. Vilket hon också fortsatt med allt sedan dess. Klockan 22.00 tyckte hon att dagen var tillräckligt späckad, knallade iväg in i sovrummet och la sig i sin korg för natten.

Hon är till 99% rumsren, kommer på inkallning och visselpipan, sover tryggt hela nätterna och har utan problem dessutom sovit tryggt i sin transportväska medans matte flygit henne över hela landet. Utan minsta knorr legat tryggt på sin fäll hela bilresan hem från flyget och gladeligen bekantat sig med några nya Norrländska fyrfota vänner. Idag kom hon till sitt "landethem" och fann sig lika snabbt till rätta fast vi båda saknar husse. Jag är imponerad och min magkänsla är än en gång besannad. Jag valde helt rätt kennel. Och helt rätt ras. Vår lilla Carmen (efter nogrann eftertanke valde vi att låta henne föra sitt spanska påbrå vidare och samtidigt förbli ett Irländskt helgon och bytte därför namn) har redan överbevisat att de pessimistiska experttyckarna hade ack så fel.

Hon är den perfekta rasen och den perfekta individen för oss!

M I D S O M M A R

2010-06-25T03:10:00.000-07:00

Midsommarafton Är Här!

Våra väskor är packade och snart går färden ut ur Stora Staden till Landet.
Tyvärr får vi precis besked om att vi har bekantas barn inblandade i en stor olycka på E6an utanför stan. Så KÖR FÖRSIKTIGT alla ni som ska ut på vägarna och ta vara på varandra.

Stor Kram till er Alla och Glad
Midsommar!

Faster Paloma och Bäbisarna

2010-06-24T01:28:00.000-07:00

Arwen

2010-06-24T01:11:00.000-07:00

Idag gick det här med sovmorgon bättre, jag är avvand och vaknade klockan 10.00 (efter att ha vaknat 04.30 när övriga sängen började röra på sig...vågar inte tänka på hur det ska bli den dagen han blir gammal när han redan har dessa rutiner ;))

Solen skiner fortfarande och vinden ser ut att vara len. Idag står midsommarshoppingen på schemat..vågar knappast tänka på hur mycket folk som kommer trängas, eller vad de svenska jordgubbarna ska kosta (har ni hört? Mellan 50-80 kr/kg i år!). Ikväll plockas grillen fram och kvällen blir en mysig hemmakväll.

Bäbisans ankomst är i övrigt planerad så gott som i minsta detalj. Lägenheten valpsäkras imorgon kväll. Igår ägnade vi oss åt att inhandla allehanda tillbehör, jag passade på då jag förmodade att prislappen drastiskt kommer öka om jag sparar att handla samma varor i Norr. Nu väntar hennes säng färdigbäddad, leksaker, snuttefilt, foder, hundgodis och nytt fint koppel.

Morfar som tidigare gnisslat lite vid tanken på ett Rött yrväder tycktes ha veknat i måndags. När det var dags att bege sig till flyget åkte min fars trogna gamla följeslagare som han bar i 16 år under armen även kallad Rasses halsband fram. Det fick vi ärva. Förutsatt att han inte blir med ny hund....Det ska ses som en ära vill jag lova! =)

Nu är det bara 2 dygn kvar, fast jag måste säga att jag helst hade åkt dit idag meddetsamma och hämtat henne, denna väntan är olidlig. Sedan får ni se mer av lilla "Arwen" (som står för nobel jungfru, och nobel är just vad denna lilla sessa är) som hon blir kallad.

Tills dess ha en riktigt Fin Midsommar!

KRAM

Kolla klippen nedan på småbäbisarna!

God MORGON

2010-06-21T23:02:00.000-07:00

Det här med sovmorgon, funkar ju inte alltid som planerat.

Första dagen på för-semestern, jag slår upp mina gröna redan 07.00 (givetvis!) och kan inte somna om.

Nåväl Västkusten bjuder på sol och svaga vindar..och temperaturen ligger nära 20. Jag ska ta mig en morgonpromenad till Torget och köpa frukostbröd...när jag njutit färdigt av morgonkaffet vill säga. ;)

Igår blev en härlig eftermiddag som först spenderades hos Wanja och Maria på Kennel Min-Min Light. Och Äntligen blev det avgjort vem vi får den äran att ta hem på lördag. Kullens "heffaklump" och en gudomligt söt och go tik. (Fast H tyckte jag skulle byta kön då vi omedelbart blev valda av en hane, som dessutom ingen verkat vilja ha..hade jag kunnat hade jag tagit två utan att tveka).

Foto: minminlight.se
Har ni sett ngt sötare?

Lättad över att valet blev gjort tog vi hem Thaimat från bästa Thailstället vid Redbergsplatsen, njöt av en kall till, dåsade till Allsång på Liseberg och sist men inte minst gick vi en sen kvällspromenad för att lukta på blommor och njuta av sommarnatten.

Jo förresten, namnförslag tas tacksamt emot! :)

Snart med oss!

2010-06-20T12:37:00.000-07:00

Pick och Pack

2010-06-20T12:21:00.001-07:00

Då går jag på ledighet, en försmak av semestern som snart komma ska, under 1 vecka.

Packar mitt pick och pack, hemmet är i ordningställt med grindar, hagar och sladdgömmor, och imorgonkväll vid denna tid ska vår nya familjemedlem vara vald! :)

Trist att det är så långt borta så jag inte kan köra själv, jag är inget stort fan av flyg nämligen. Men det går alltid bra. Särskillt på nedresa när jag som jag tidigare nämnt har trevligheter att se fram emot. Vi får ju nämligen en vecka tillsammans jag o H, samtidigt som lill-sessan kommer (kolla inlägget ovan så får ni se vad Vi snart får hem!!!). Dessutom ska midsommar firas kommande veckoslut.

För första gången i vår historia, tillsammans lediga båda två och på egen hand.

Nu packa mer och sen i duschen. Är lite dammig efter mina 33 h som en hard working kvinna de senaste dygnen.

Nästa gång ses vi bland klipporna på Västkusten!

B R Ö L L O P S Y R A

2010-06-19T09:28:00.000-07:00

Dagen D är här.

Den förmodligen mest omtalade och enligt mig också söndertjatande dagen i mitt 29-åriga liv. Så äntligen var det dags, för att skippa allt spekulationssnack och skrida till verkstaden.

Så fick vi då äntligen se Henne & för all del också Honom...

Så kanon mitt i prick, otroligt vackra!
(Jag tillhör förvisso skaran som utan tvekan hade avskaffat Kungahuset eller åtminstone låtit dem få betala för sin existens själva så som alla andra i detta land. Men än så länge är de kvar och då kan jag lika gärna kasta ett öga på den stora festen)

Viktoria är den vackraste kungliga brud jag sett, och nära nog den vackraste bruden över huvud taget någonsin. Så elegant, klassiskt och lagomt "modern/klassisk".

För ganska exakt 7 månader sedan förlovade Vi oss och något kungligt bröllop blir det inte tal om den dagen jag står brud, men inspiration får vi väl alla säga att dagen bjudit på.

Jag önskar mig ett intimt, avslappnat men sagolikt vackert bröllop...

..och planerna har nog så smått börjat att smidas..

Jag och min H 16/10 2009 då jag lovade bort min hand.

Vilken Glädje!

Lät du henne komma närmre?

2010-06-17T12:27:00.000-07:00

Jag ville mötas nånstans nere på djupet
jag har varit där förut och jag är inte rädd
dina ögon ändrar färg i ljuset
men dom kan titta nu, jag är beredd

Lät du henne komma närmre?
var hon vackrare än mig?
det finns dagar som jag tänker
mer på henne än på dig
jag går bredvid men halkar efter
jag orkar inte springa mer
försökt att visa dig med blicken
men det är inte mig du ser
den här platsen är nån annans och jag måste hitta ut
hur ska man älska nån som har älskat nån förut?

Jag minns så väl hur hon blev presenterad
men det var jag som lät henne komma in
och jag har försökt att ge dig hela skulden
fast jag innerst inne vet att den är min

Vi står på gatan, bryter meningar i mörkret
utanför stadens finaste hotell
och dina händer ber mig sova över
som ett sätt att säga – tack för ikväll

Lät du henne komma närmre?

Vissa stunder kan det kännas ensamt
om du undrar vad jag tänker på
så jag håller hårt och kryper tätt intill dig
som om hon skulle försvinna då
Vi talar sällan högt om våran framtid
vi talar aldrig högt om det vi har
dina drömmar blir allt svårare att se nu
och mina finns snart inte längre kvar

Lät du henne komma närmre?
Var hon vackrare än mig?

Den här platsen är nån annans och jag måste hitta ut
hur ska man älska nån som har älskat nån förut?

Ledig sommardag

2010-06-17T02:19:00.001-07:00

Denna vecka är fullspäckad arbetsvecka. Idag är min enda lediga dag så därför är jag mer än nöjd med att solen skiner och värmen är tillbaka när jag sitter med kaffekoppen på min altan och njuter av alla planteringar som nu också börjar vara klara. Hoppas bara de växer och gror sig så där fina de alltid gör för andra som planterar och donar. Det återstår att se, hur gröna mina fingrar är. Dagen till ära tog jag ordentlig sovmorgon med både Jösse & Zanzi som låg kloss i mig ända till telefonen ringde vid 10.30, ovanligt att de är så morgontrötta. Då konstaterade vi alla tre att vi sovit länge nog och hoppade upp, tyvärr spökar mina kroniska problem med hälsan och nu ser det inte bättre ut än att det blir läkare..IGEN! Jag har sannerligen tappat hoppet om hjälp med detta problem någongång. Får helt enkelt äta ännu en medicinask!

Jag berättade ju häromdagen om den vackra Handelsträgården, glömde ju en detalj så som att min kollega och vän Katarina också befann sig där samma dag, Med kameran. Kolla hennes vackra bilder därifrån!

Gå in på hennes blogg "End of the Day" här till höger för att se fler bilder! De är bara så vackra!

Till min glädje har det visat sig att SAS piloter verkar vara uppe i luften igen. Nästa vecka går jag på semester 1 vecka och sätter mig snart på flyget mot "Bästkusten". Dags att göra lite nytta med andra ord. Jobbet väntar med 33 h under helgen innan dess, så finns inte mycket tid.

Ha en härlig dag!

Sommartider

2010-06-14T03:51:00.000-07:00

Sådana här är vår skog fulla av, denna fotad av Katarina Nilsson på björnsafari.

Sommartider går alltid fort..i år likaså.

Tisdagkväll blev plötsligt måndagmorgon och när jag blickar tillbaka har ännu en veckat rusat förbi. Hos mig i Norr har den sedvanliga skolavslutningen avverkats och med den det traditionsenliga skolavslutningskyrkofirandet också. Då jag jobbar med ungdomar får jag den stora förmånen att delta i firandet och se alla förväntansfulla och sommarsprattliga barn avsluta skolåret. Efteråt firade vi ordentligt med stort Tårtkalas, personal, ungdomar och en och annan VIP-gäst. H kom äntligen på besök och ungdomarna tycks gilla honom nästan lika mycket som jag, så han deltog också i både kyrk-och tårtfirande.

Vädergudarna har sannerligen varit med oss här uppe och både avslutningen och helgen var toppen. Strålande sol och värme. Grillen har tänts var kväll sedan i torsdags och min familj och vänner har samlats kring den. Den årliga turen till den stora Handelsträgården som H utnämnde till Sveriges vackraste belägna (o jaaaa jag håller med, men få platser är å andra sidan överhuvudtaget så vackra som vår lilla ort sommartid) blev av och vi har påtat, planterat och odlat (för att inte tala om gräsmatteprojektet H tog tag i och också överlevde). Igårkväll fanns tid att bara sitta på altanen, njuta av blommorna i solen och dricka ett glas rött tillsammans med en härlig pasta. Vad jag älskar sommaren, den bästa tid på året.

Vår blivande bäbis bästis Riki fotad av Katarina Nilsson

För er som tycker om vackra hem fanns i Lördagens bilaga av Norrbottens Kuriren en av mina vänner och hennes hem. Den finns även på webben att ta del av

Vackra Katarina och Totte i tidningen...

Tyvärr blev det måndag igen, å andra sidan bara bra, ett steg närmare semestern. H har återvänt till Södern och jag följer efter om en vecka. Och då mina vänner är det dags för vår första bäbis att komma hem. ÄNTLIGEN!

Love

2010-06-09T23:08:00.000-07:00

TO CARESS HER BODY AND TOUCH HER SOUL. FOR TOGETHER TWO BECOME A WHOLE. THE LOVE THEY MAKE IS DEEP AND TRUE AND IN THIS EMBRACE THEIR LOVE RENEW. WHEN ALL IS DONE AND ALL IS SAID, UPON HIS BREAST SHE RESTS HER HAID.

BankFjäsk

2010-06-08T02:44:00.000-07:00

Jag är inte pepp. Inte alls. Jag har genomskådat våra svenska storbanker (eller kanske var det bara jag som var naivt blåst..säkerligen denna gång också) och deras svinande fjäsk. Jag tillhör inte den skaran som gjort hus eller lägenhetsköp tidigare och inte varit så insatt i det hela.
Det närmsta jag kommit är att studera vänner eller bekanta casha in för ett trevligt ställe, eller mer i detalj studerat Lyxfällan när de krokar tag i den ena ekonomiska idioten efter den andra, håvar in dem på banken som hippsvipps löser alla deras ekonomiska bryderier de själva satt sig i genom lovet om större lån av ngn trevlig samarbetsvillig bankkvinna/man.

Men nu har jag genomskådat de där inställsamma, slippsbeklädda fjantarna till pappersvändare och deras äckliga tv-smicker. Hur många gånger har inte dårfink 1 och 2 suttit där i stolarna tillsammans med Mattias och Charlie (ja alla ni som gillar detta tv-program fattar vem jag menar) och raddat upp sina ekonomiska genidrag; arbetslös 1 och mammaledig 2, ett hus välbelånat över sitt värde, kreditkortsskulder i långa listor, knappast mat i kylen och allehanda dyra teknikprylar inhandlade på avbetalning. Oftast haglar betalningsanmärkningarna som spön i backen över den ena och ingen av dem har ngn inkomst. Och ÄNDÅ sitter banken där och ler, och förstår och gör vad; JO LÅNAR DEM ÄNNU MER PENGAR att sanera sina skulder med!

Men om jag går in där och lägger fram min månadsinkomst tillsammans med min särbo, det faktum att vi är tillsvidareanställda, tjänar rätt bra, har ordnad ekonomi och dessutom en Bostadsrätt som säljas ska och som inbringar en del cash i vinst samt inga övriga skulder...nej då gnisslas det, krånglas och det ska undersökas och granskas och kanske eventuellt klämmas fram ett löfte om ett lån som ger en månadskostnad av summan som den ena av oss idag ensam står för.

Men jag kanske helt enkelt ska klä ner mig till en "halvpantad idiot som blåst upp hela j-la livet i mobiltelefoner och billiga skitkläder på postorder samt ätit skräpmat i den mängd att jag nu gjort mig skyldig till flera 100-tusen", släpa med mig Lyxfällan och gråta en skvätt om hur synd det är om mig samt ställa dit en kameraman...då j-la kommer nog stålarna fram!

F-n vad trött jag är på detta äckelfjäsk, slirvigt bankfolk och tröttsamma Sverige.

StudentBAL

2010-06-04T03:28:00.000-07:00

Idag är det dags för studentbal för årgång 2010 i vår lilla by. Just i detta Nu fixas och trixas det hår, make up och fantastiska kreationer för flertalet förväntansfulla studenter. Tyvärr river en ilsken vind utomhus till ynka 10 grader hos oss i Norr, så jag hoppas verkligen att vädergudarna planerar att ändra sig fram tills kvällen för det är inte roligt att vara vacker och frysa samtidigt.

Några av mina närmsta vänner är jobbar kring detta evenemang (Kristine på STUK fixar vackra balhår och Katarina beger sig ut med kameran för att föreviga vackra par). Jag kommer vara där och åskåda tillsammans med alla andra som beger sig man ur huse för att delta i firandet...

..och minnas att för exakt 10 år sen stod jag där själv..oj vad fort åren går....

Vi hade en superkväll kombinerat med Sol och Värme;

Jag hoppas årets studenter får detsamma!

Medans alla andra laddar för firande och helg, skyndar jag mig nu till jobbet.

33 h ska avverkas denna helg!

My Love

2010-06-03T02:35:00.000-07:00

Ich Liebe Dich Meine Fritz ;)

Mitt Hjärta & Jag..

Diss & Hiss

2010-06-02T14:34:00.000-07:00

Jag är ledsen, besviken men mest förbannad på att alla flygbolag trafikerandes inrikesluftrummet i vårt avlånga land är sådana kapitalistutsugande svin så de pepprar alla flygpriser multum. Vilket innebär att jag inte får stillad min mys- och snosa-abstinens förrän midsommarveckan. F*ck SAS, Cityairlines och alla andra med svinigt dyra biljetter!

Och bara därför att detta överjävliga konstaterandes för ngn timma sedan blir jag nu tvungen att tröstshoppa något plagg jag hittat på en av alla tusen kapitalistytligaköpdettanu-bloggar jag som en av alla idioter läser fast vi stör oss så mycket så vi inte borde men gör det ändå, och därav blivit rekommenderad. Men Hey! Ska jag vänta så länge kan jag ju alltid se till att bli överjävligt snygg och oemotståndlig tills dess, right?

Skrattar gör jag iaf åt min man. Som alltid betraktat katter som ett åbäke, men som nu blivit som en pjåskig småbarns far åt Zanzi och Jösse...som när jag förstrött, i telefonen, konstaterar att Zanzi återigen sitter på väger skriker; MEN GÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ UT och HÄÄÄÄÄÄÄÄÄMTA HONOM NUUUUUUUUUUUUU! För att sedan erkänna att han inte kan tänka sig att leva utan de små krabaterna, då måste jag ju bara le och inse att han är omvänd.

Och så ler jag åt det underbart vackra i midnattssolen som numer skiner in i mitt kök, jag tar en liten droppe rödvin o kryper upp i trägårdsstolen på min altan o njuter av en cigg i lugnet till doften av sommar. Ljuvligt!

Dagisplats

2010-05-31T06:52:00.000-07:00

Har till min stora glädje konstaterat att det finns gott om människor i vårt avlånga land som seriöst bedriver Hunddagis (precis som ett vanligt dagis fast för våra 4 benta vänner). Många är de ägare som låser dörren klockan 07.30 när de går hemifrån till jobbet och sedan lämnar hunden åt sitt oaktiverade öde fram till klockan 17.00. I bästa fall med undantag för en kortare "lunch-rastning". Sedan beklagar de och ojjar sig över att hunden ätit på skor eller tuggat på inredningen. Undrar om samma ägare skulle lämna sina små barn hemma ensamna inlåsta 8-9 timmar per dag också? På många orter finns det tyvärr inte tillgång till dagisplatser men på de flesta håll finns pensionärer, studenter eller andra med mycket tid som kan tänka sig att extraknäcka som hundsällskap om man ger sig den på att hitta någon.

Jag är överlycklig över dagisutbudet. Och min blivande lilla dam kommer att gå på hunddagis så länge både Matte & Husse jobbar heltid.

Lycklig

2010-05-27T14:01:00.000-07:00

Ikväll är jag så lycklig.

Bubblande varm i hela kroppen. Saker som hänt den här veckan har inte hänt på flera livstider. Tyvärr så ligger min H hemma, nerbäddad och orkar knappt svara på mina samtal för att halsen sårar så och vi får alls inte vara tillsammans en sekund inför stundande ledighet. Skickar så mycket styrke-krya på dig-tankar som möjligt.

Och så är jag så förbaskat stolt, över mitt Hjärta. YOU DID IT! Du är den mest underbara, godhjärtade människa jag någonsin träffat....

...tänk om jag själv besatt hälften av all din medmänskliga godhet?!

Who Says?

2010-05-26T05:38:00.000-07:00

Vem avgör vad Jag kan eller inte? Och vem avgör vad jag ska, vill och bör?

Tänk vilken frihet, att vara sig själv och gå dit jag själv vill...

Jag kom inte till denna jord för att behaga någon annan.....

Lillbäbisan

2010-05-25T12:07:00.000-07:00

Behöver ladda med positiv energi efter all annan dynga.

Och vad är väl bättre än detta?

Livet på sin 27:e dag för dessa underbara små krabater. Behöver jag säga att det finns inget som slår tanken på den lilla damen som snart hem komma ska. I år följer jag inte med på några eskapader under vad som annars är årets höjdpunt här hos oss i Norr...i år finner ni mig i trägården, med ett glas vin och "lillbäbisan" nyanländ....

Längtar!

Riktiga vänner kan man lita på...eller?

2010-05-23T10:14:00.000-07:00

Mycket skit har jag skådat i mina dagar. Både från egna och andras vänner. Folk utnyttjar, svinar och beteer sig allmänt skitaktigt åt då och då, har väl alltid gjort och kommer väl alltid att göra. Den senaste historien om hur en samarbetpartners tillika vän blivit behandlad av sin dito kommer här och tar sin början i boken jag la upp igår.

För någon dag sen fick jag höra av Katarina som jag nämnt i inlägget nedan att inga mindre än Aftonbladet ville göra en artikel om boken Lantlig Charm utgiven av henne själv och Anette Hjärpe. Katarina var förstås uppfylld av glädje över detta och berättade om foton, intervju (som dock inte skulle ske av henne utan hennes kollega), material mm mm. Skit kul tyckte jag som sedan länge sedan sett fram emot att köpa boken. Även på Hjärpes blogg kunde jag och alla andra läsare ta del av infon om att Aftonbladet intervjuat henne om Deras bok samt att de igår var dags för publicering.

Skyndade mig till ICA och hem igen för att läsa reportaget. Döm av min förvåning när artikeln Mest av allt handlar om Hjärpe, hennes hem och hennes inredningstips och Minst av allt om den gemensamma boken, deras gemensamma arbete, vad boken innehåller samt vilka personerna bakom boken är. Katarina är TILL OCH MED bortklippt från det foto hon "änkom" kört 14 mil för att ta tillsammans med sin kollega Hjärpe tänkt till artikeln. Jag ringde genast upp Katarina och jag blev inte förvånad över att hon inte var den gladaste lärkan i den stunden. Till saken hör att Katarina flertalet gånger efterfrågat sin kollega Hjärpe om just Aftonbladets material som Hjärpe själv korrekturläst och godkänt. Men fått till svar att Hjärpe råkats slänga bort detta. Ingen behöver ju vara Einstein för att förstå varför något plötsligt kommit bort i samband med detta godkännande.

Där går min gräns för vad jag tyst konstaterar för mig själv och eftersom Hjärpe själv delar med sig av all info, ja förutom denna då som ni nyss fått av mig, så skrev jag en kommentar till henne där jag starkt ifrågasatte hennes agerande. Enligt mig borde båda upphovs"kvinnorna" och deras arbete synas lika mycket när det gäller boken. Bland annat citerade jag ett stycke ur artikeln där Aftonbladet påstår att Hjärpe gjort jobbet som Katarina istället gjort som layoutare. Allt detta godkänt av Hjärpe genom hennes korrekturläsning.

Anette Hjärpe har nu raderat 3 kommentarer skrivna av mig på hennes blogg (2 av dem alltså besvarande på hennes kommentarer i min blogg), jag har varit saklig, gett konstruktiv kritik och ställt henne några frågor. Vad har svaren blivit? Jo att jag inte ska uttala mig om något jag inget vet, att jag inte har rätt att yttra mig, att jag inte får skriva om detta på hennes blogg samt förfrågningar om vad jag menar och nu senast i ett mail till Katarina undrar hon varför jag trakasserar henne och vad jag har emot henne samt ber Katarina tala om för mig att jag ska vara tyst. *Host Host*

SÅ ANETTE HJÄRPE: För hur många gånger i ordningen behöver du det förtydligat?! JAG HAR INGET EMOT DIG SOM PERSON UTAN DITT AGERANDE! Jag har agerat och skrivit efter solklar fakta som jag tagit del av från din blogg, Aftonbladets helgbilaga 22/5 2010 samt Katarinas egna ord om erat samarbete. Om du anser att jag trakasserar dig genom att skriva en kommentar och sedan besvara dina egna kommentarer i min blogg föreslår jag starkt att du slår upp ordet. Jag skiter fullständigt i vad du gör av ditt liv, ditt hem eller hur du behandlar alla andra människor runt om dig förutom Katarina. Hon är en stark, duktig vän och samarbetspartner och otroligt duktig på vad hon gör. Det stinker att trampa ner den personen som gjort halva jobbet minst med er bok genom att se till att enbart Du glänser i media. Din ursäkt med att du inget har vetat om köper ju inte ens en idiot med IQ Fiskmås, du har ju själv korrekturläst och godkänt Aftonbladets material.

Eftersom Hjärpe snabbt som ögat raderar vartenda ord jag skriver om detta på hennes blogg publicerar jag det här. För jag anser att alla människor med ryggrad ska kunna stå för sina ord och sitt agerande....Med detta skiter jag i denna stinkande ruttna historia. Jag köper boken för att Katarina gör ett superbra jobb, stöttar henne och har Starkt rekommenderat henne att för evigt dumpa sin "samarbetspartner"...Det ska bli intressant att se hur en eventuell bok blir till utan vare sig Fotograf el Layoutare. Men det kanske är dags att börja betala för det istället för att utnyttja vänner?

Jag har ärligt talat inte hört talas om mycket fulare historia två vänner emellan.
Och vet Ni vad? Jag hade också sovit j-ligt dåligt på natten om jag betett mig på detta sätt!

P.R

2010-05-22T14:04:00.000-07:00

Denna underbara bok vill jag varmt rekommendera alla Er som gillar det här med heminredning, särskillt den i lantlig stil.

Boken är gjord av en av "bloggerskorna" här i min spalt till höger; Katarina. Katarina är en superduktig illustratör, formgivare och fotograf. Hon har fotat alla bilder i boken och står också för layouten. Boken är gjord tillsammans med Anette Hjärpe som står för stylingen.

Jag väntar spänt på mitt signerade X och ser fram emot att njuta av många vackra bilder. Jag har själv anlitat Katarina som fotograf vid bland annat min egen förlovning och jag kan lova att hon gör ett toppenjobb bakom kameran och överraskar alltid med strålande vackra bilder! Tveklöst kommer boken innehålla mycket fint.

Är ni intresserade av boken klicka er in på http://www.katarinasdag.blogspot.com/ (ingenting annat), med lite tur finns något X kvar.

Svettas

2010-05-21T12:12:00.000-07:00

Idag har jag svettats. Inte lika mycket av värmen, eller jo av den också. Då alla andra på orten tycks ha frysit av vinden har min veranda och gård som vanligt varit vindskyddad och jag har solat och mått gott.

Men mest har jag suttit med mobiltelefonen upptryckt mot örat. Och ringt och ringt och ringt. Detta bankfolk. De kräver sin övertygelse. Jag har ju hittat ett sagoställe, vill jag iaf tro en stund fram tills dess att jag säkert ändrar mig...som brukligt är. Mest vill jag trycka på knappen "fixa sig allt nu" och bara sitta kvar i solen och le utan att behöva ringa 2000 samtal.

Ikväll har jag slopat fredagskvällens ledighet och jobbat över. Jag planerar att kuppa och ta extra ledigt vid midsommar då vi tänkt smida planer med Västkustbor. Men nu börjar jag bli mör, som vanligt, när jag måste vara vaken...Fantiserar mig bort till mer lockande projekt...

BloggSALE

2010-05-19T10:49:00.000-07:00

Det är härlig sommar ute och det är härligt att ha dagarna fria, bara jobba nätter och dessutom ha helg mitt i veckan...jag räffsar, räffsar och räffsar mer..för att inte tala om antalet högar jag plockar upp och kärrar bort...så pass många att jag nu lider av konstant halsbränna av att böjja mig framåt hela tiden..

Eftersom mina småvänner vuxit till sig till livet på landet och numera strövar fritt i skog och mark har jag ingen användning för denna längre. Därför säljer jag nu vad som med lite aktiveringsredskap kan användas som kattbur. Det går naturligtvis lika bra att ha den till exempelvis kaniner eller vad man nu kan tänkas vilja.

Buren har nätklädda väggar samt dörr som även är låsbar, plast tak och två sittatrapper. Den är lätt att frakta då den kan stå på ett vanligt släp. Råkar du behöva en sådan eller veta någon som gör det så går det bra att lämna en kommentar så kontaktar jag er.

Ute skiner solen fortfarande högt på himlen och det är 22.7 grader i skuggan..klockan är 19:56 och det är ljuuuuuuvligt med sommar redan i maj, som vi inte är bortskämda med här i norr!

Göteborg i Maj

2010-05-18T02:45:00.000-07:00

Några pics från en blomsterrik vårpromenad....

Kaffet under det Japanska körsbärsträdet brevid Liljorna

Middag på tu man hand..skaldjur; livets nödtorft ;)

Partybowling med svägerskan, svågern samt Ann & Anders...

Värt varenda krona (!)(?)

2010-05-17T13:17:00.000-07:00

Att flyga är inte min favorithobby. Definitivt inte när flygets avgångstid är satt till 07.50, jag är på plats redan 07.00 och sen ändå blir anklagad för att vara sen. Att apparaturer krånglar kan jag förstå, men inte människorna bakom disken som medans köerna ringlar sig kilometerlånga väljer att stänga några diskar för att sedan bemöta problemet jag som kund har med att det är för sent. Dessutom skulle jag flyga åt fel håll. Som grädde på moset från H, när det kommer till till H resorna kan jag ha överseende med mycket.

Nåväl jag kom fram. Och med leende sol mötte Norr mig igen. Hemma väntade mams och paps på min soliga altan samt Zanzi & Jösse. De blev så till sig att de inte kunde prata nog. Mams och Paps är snacksaliga i vanliga fall också, nu syftar jag på katterna. Gnida nos och stryka sig överallt och putsa och putsa och tom. smaka på min nästipp gick för sig. Mina små bäbisar.

Plikten kallade snabbt med 19 h arbete. Ledig en vecka men vad känns väl det när normala människors halva arbetsveckor sedan ska avverkas i ett enda pass? En del dagar är det värt det. Idag är det inte.

Huvudet spränger, av ren utmattning och åskvallmig värme.
Jag måste somna & sakna H.
G

Fredag

2010-05-14T01:59:00.000-07:00

Fredag är ordet som alltid smakat så perfekt i min mun. Bara att uttala det ger en sån skön känsla i magen. Fredag är alltid perfekt. F R E D A G...För mig som älskar att ha ett jobb just för att jag älskar att få vara ledig innebär Fredag just löfte om detta. Denna helg är jag ledig och då blir Fredag så där underbart "hela helgen finns kvar och du får göra vad du vill".

Fredagen idag har inte alls börjat tokig. Blev väckt av doften från kaffebryggaren, ett glas juice och strax därefter en härlig frukostomelett som tillagades av mannen i köket. Togamannen idag utnämnd till. För att han gick runt naken med bara ett badlakanstoga, fast han inte duschat än...Det var en härlig syn när han tillverkade min omelett på rökt lax, färska champinjoner och gorgonzola. Min togaman är värd all cred för detta. Var noga med valet av man tjejer, för jag lovar att denna sorts uppvaknande kan rädda mycket av andra miserabla ting man ibland får utstå av sin livspartner. =)

Tiden rusar. Och jag har inte alls hunnit hälften av allt jag ämnade. Men så har jag också faktiskt försökt ta vara på tiden som bara ledig. Att inte varje sekund som vanligt ska vara överbokad. Tid till att bara vandra, lukta på blommorna, havet och tången är den bästa tiden. Igår kväll tog vi tom med oss doften till filmsoffan, fast det doftade inte lika mycket som det stank. Ostron ger sina spår har vi lärt oss. Inte bara genom en sönderskuren handflata utan också genom sin alarmerande lukt som aldrig gick bort. Dessutom rann ju allt ut i slasken så jag tog enväldigt beslutet att dessa krabater bäst inmundigas med någon sakkunnig i närheten, i allt blodvite hade vi svårt att avgöra om kräket levde eller var död nämligen.

Idag står Halland på agendan. I mina nya fina "treggings". Mannen tyckte att byxorna var för 18-åringar med sina revor..jag konstaterade att man inte blir äldre än vad man gör sig...och han blev lugn när jag valde en "30-årings tunika" till..

Lägesrapport!

2010-05-11T03:28:00.000-07:00

Under ett sådant här intog jag mitt morgonkaffe i solskenet idag. I samtal med min kära vän K,
Krya på dig!

Har precis fixat lunch; gorgonzolpasta med ruccolasallad och min favorit vinegrett från Haga. Sedan avnjutit kaffet efteråt på balkongen.

Ikväll blir det middag med vännerna Ann & Anders. Känns som år och dar sen vi träffades...ska bli så kul att ses igen och snacka ikapp.
Nu en promenad, ska ta med mig kameran och föreviga lite vårblomster. Så härligt det är att kunna resa i tiden och slå ner fötterna där allt redan börjat grönska och blomma.
Nu ska jag ut och njuta!

S.E.M.E.S.T.E.R

2010-05-09T13:10:00.000-07:00

Otippat men efter lite övertid och 7 dagars streckarbete landade en semestervecka i mitt knä. Ljuvligt!

Ikväll har jag packat väskan, njutit av en lång skön het dusch, pysslat om mig själv med helkroppsrenovering och sippar nu på ett glas rött till kvällens Wallander. Imorgon gör jag en liten trip till Västkusten. Imorgonkväll slänger vi en biff på grillen, tar ett glas på ballkongen i den utlovade solen och så ska jag avnjuta en lång stund i badkaret. Senare i veckan blir det tillbaka till en särskild plats i Varberg och ett bebisbesök.

Avslutningsvis en otippad upplevelse. Idag såg jag för första gången en gravid kvinna som jag inte längre tyckte var vacker. Alltid annars brukar jag tycka det är det finaste som finns..och avundsjukt slänga blickar på det som brukar vara det vackraste. Men inte idag. Idag såg det bara så eländigt, överdrivet vanskapt ut. På ren svenska. Kvinnan höll ju tusan på att explodera. Och plötsligt insåg jag att inte ens det där med graviditet är ju vackert. Att jag sedan länge inte tycker att det där med ungar är vackert vet ju alla som känner mig. Men nu är tom bilden av gravida kvinnor förstörd. Så ikväll lägger jag mig i sängen och drar samma lättade suck som alltid, att jag slipper ungar i min närhet och har ett hem helt Utan inblandning av äckliga krävande små monster, och behöver inte fundera på gåtan hur jag en dag ska få vara vackert gravid utan att behöva föda fram eller vara förälder till ett barn. Nu är gåtan löst. Jag vill aldrig behöva se ut och känna mig så eländig.
Huvva!

Med det tar jag ledigt.

10/10

2010-05-08T09:10:00.000-07:00

Sadeltak -check!

Stor altan bygd i vinkel med Amerikansk söder känsla -check!

Charmigt staket -check!

Badkar samt bastu -check!

Inramad stor härlig trägård där det tom funkar att gå ut naken -check!

Landet men nära centrum -check!

Gästbygnad separat -check!

Trägolv redan framtagna -check!

Stooooort kök -check!

Vatten på tomten samt nära till bad -check!

PRECIS som jag alltid velat ha...Detta ställe måste vara skapt för Mig! ;)

Med Vänner

2010-05-08T07:21:00.000-07:00

Människor kommer och går i livet. En del passerar nära nog obemärkt förbi. Andra lämnar kvar tydliga avtryck när de går. En del kommer för att stanna. En del av dem man trodde för alltid skulle stanna försvinner...ibland i tysthet utan att ens nämna ett ord...

Relationer upplöses och försvinner och plötsligt blir den man känner någon man kände. Sorgligt. Ännu sorgligare är det när allt sker i det tysta. Ljudlöst, fegtrippande. Försvinn gärna men låt det märkas...för jag lovar, det gör det ändå.

Istället har jag andra människor i min närhet. En del nya, en del gamla. Som aldrig är längre än ett telesamtal bort. En promenad, en liten roadtripp, en kaffe i solen....

Idag har vi promenerat. Och ätit årets första glass tillsammans. Mjukglass.

Fast jag jobbar veckans alla dagar och 22 timmar denna soliga helg är jag glad.
För jag gör det med vänner.
G

Kärlek

2010-05-07T02:08:00.000-07:00

Jag är kär!

Här är varelserna som alltid kommer hålla mitt hjärta i ett järngrepp...med sin underbart vackra mamma Samba.

Nästa vecka har jag nöjet att hälsa på hela underbara familjen med vetskapen om att snart är den första flockmedlemmen utvald!

Tillsammans med detta fila på en plan. Det har visat sig att en av mina största drömmar i livet faktiskt setts skymta i ögonvrån.

Ett hus, ett hem, Zanzi, Jösse och en hel flock med rödluvor..

Först mera sol och en kopp kaffe!

Bilderna tillhör Wanja & minminlight.se

Du och Jag

2010-05-05T05:04:00.000-07:00

Idag går tankarna till min Kära vän K. K som för andra gången på kort tid idag fått vara med om att se sitt hem förstöras. Allt materiellt ödeläggas. Jag har lyckligtvis aldrig varit med om detsamma, och kan inte sätta mig in i hur det ska kännas. Jag kan bara inbilla mig en del av det fruktansvärt jobbiga i att stå där utan allt, att inte ha ett hem hemkär som jag är.

Plötsligt påminns vi andra om hur lätt förgängligt allt är...och samtidigt..hur lite allt vi har runt omkring oss rent materiellt faktiskt betyder. Dags att stanna upp och tänka efter. Vad är det vi alla jagar? Vad är det vi strävar efter? Vad betyder den där bilen, soffan, tröjan, jackan, tavlan egentligen? Det är människorna runt omkring oss som gör livet, upplevelserna och våra minnen som gör idag. Ta vara på de som ligger nära ditt hjärta och var rädda om varandra!

I eftertänksamhetens tider spelar jag Winnerbäck...och hann precis hem i tid för att hinna ställa ut soptunnorna vid vägen. Men idag känns det futtigt. Idag känns allt det som min dag planerats så futtigt.
Vet ni vänner, det viktiga är livet..Du och Jag.

Lycka

2010-05-04T06:59:00.000-07:00

"Visst förlåter jag dig matte...
Jag förlåter dig matte, för att du ljög för min uppfödare när du köpte mig, och påstod att du skulle vara hemma och sköta mig.
Jag förlåter dig matte, för att du sedan lämnade mig ensam i min otrygghet elva timmar om dagen.
Jag förlåter dig matte, för alla hårda ord när någon granne klagat över att jag tjutit efter dig i min längtan.
Jag förlåter dig matte, för din ilska över söndertuggade skor, möbler och kläder som jag tröstat mig med i min ensamhet.
Jag förlåter dig matte, för din falska stolthet och egoism, som fått dig att avstå från att söka ett nytt, hundvänligare hem åt mig.
Jag förlåter dig matte, för din oförstående inställning till hundars liv...

Jag älskar dig matte, men älskar du mig?"

Läs och begrunda...alla Ni som funderar på att skaffa en vän för livet, eller som redan gjort det men inte tar ert ansvar. Få saker skär så mycket i mitt hjärta som folk som åtar sig ett liv, ett ansvar för uppåt 15-16 år men efter den söta valptiden tröttnar och lämnar den lilla krabaten åt sitt öde. Ensamlämnade, oaktiverade, ostimulerade olyckliga hundar finns det gott om i vårt avlånga land med sk. djurvänner.

I ondags för nära en vecka sedan föddes det 8 små krabater långt härifrån varav en liten flicka ska flytta hem till mig. Än så länge är de små små knytten men jag sitter redan som trollbunden och studerar bilderna fashinerat. Vill ni också ta en titt så gå in på http://www.minminlight.se/.

Snart utökas flocken och Zanzi & Jösse får en liten kompiskrabat.

Denna ljuva lill-tjej är efterlängtad!

//G

Rakt på

2010-05-03T12:30:00.000-07:00

Ibland känns det som att jag är född elefant placerad i ett glashus. Bevisligen har jag fått en mun som inte är till för att vara stängd. Tala är silver men tiga är guld. Helt ok. Däremot så ska silvret vara väl valt, enligt mig. Jag står för att vara ärlig, rak och direkt. En och annan gång kan humöret ta över och då hoppar grodor som på vem som helst. Men för det mesta kan jag leverera. Det som alla andra står och tänker och smakar på i munnen där långt bak men hellre bäddar in och plötsligt förvandlar sanningen till en lögn i sin tunghäftande rädsla.
Jag har inga problem med att vara obekväm. För jag tror på att folk vet var de har mig. De vet att jag levererar sanningen, fastän de kanske inte alltid tycker om den.

Därför förstår jag nog precis varför jag alltid dragits till likadana typer. De som inte ber om ursäkt för sig själva. De som säger vad de tycker även om det kostar på. Som av andra blir betraktade som en jobbig j-el som tar mycket plats. Vi har inte valt att gå den bekväma vägen i livet.

På sistone har jag fått fundera på saker. En och två gånger. De där människorna som tar och tar..vad tillför de mig egentligen? De som litar på att jag blint finns där..i olika situationer. De som gärna tar emot, som jag ger och anpassar mig för. Som jag gärna gör som den vän jag är...Men är de vänner som skulle ge av samma mynt tillbaka till mig?

Jag känner mig plötsligt insnärjd. Folks händer tycks stå utsträckta överallt. Som fattiga gatubarn river de och sliter i mig och kräver...hela tiden...kanske i sin desperation..kanske inte.

Kanske är jag bara så olik. Kanske passar jag inte alls in. Bland det bästa jag vet är att låsa dörren, kura ihop mig i soffan, känna en silkeslen nos puffa mig på kinden och komma undan alla mänskliga varelser och inom mig Veta att nu kommer ingen in.

Det är en befriande känsla.

Det är en befriande känsla att tänka på flykten. Att börja om. Att köpa mitt eget, långt härifrån. Att låsa min dörr om mig och veta att ingen annan har nyckeln. Ingen annan kommer in...

..förutom de som är som jag. Som också låser in sig, befriar sig från alla andra och som också är elefanten i glashuset.

Nedräkning

2010-04-20T08:57:00.000-07:00

Mindre än två veckor!
Förhoppningsvis går allt planenligt och så kommer de beräknade valparna som väntat i början av maj. Nu när snön krymper centimetervis för var dag som går och mer och mer gräsmatta kommer fram samtidigt som solen gassar så kliar det så i fingrar och ben. Vill bara vara ute och aktivera, träna och promenera. (Trots att mina små älskade fyrbenta vänner mer än gärna följer med så fort jag går utanförr dörren är det inte riktigt samma sak. De aktiverar sig på egen hand så bra.) Men än så länge saknas min träningskompanjon.

För att inte behöva längta ihjäl mig och sätta både mig själv och mina föräldrars gamle pensionär i vettig syssla så åkte jag idag hem till dem. Givetvis hann jag knappast in genom dörren förrän Ayjo stod vaken och färdig (10 årig Jämthund som aldrig sinar på energi..åtminstone inte utomhus) att bege sig ut. Men för att han inte ska inbilla sig att han är den som avgör när vi går och inte går ut fick han snällt vänta medans jag sällskapade med mor och passade på att fylla kistan med delar av hennes födelsedagsbak (morotskaka är bland det bästa jag vet). På grund av pensionärernas köksrenovering är delar av huset upp och nervänt. Och min kära far har missat att även en gammal vovves upptäckarlusta kan vakna till liv. Idag där vi sitter med kaffekoppen får Ayjo för sig att ta en sväng om och konstatera vad alla reparatörer egentligen uträttar...och det i detalj. Till och med de strömförande vägguttagen skulle ha sig en "nosning"..med resultatet att x antal kg tung hund skriker som ett barn och flyger i min famn. Promenaden fick vänta medan jag monterade "uttagskydd", eller rättare sagt kommenderade min mor att göra så medans jag granskade arbetet.

Sedan blev det en lång och trevlig tur i solen. Och nu har Ayjo också förstått att det inte kommer på ett koppel förrän han sitter lugnt och väntar, med vissa problem förstår han också att det är JAG som ska in och ut genom alla dörrar först, och inte han. Han har också förstått att med mig är det inget förbaskat flexikoppel som gäller, samt svans ned och rätta in sig i ledet till skillnad när han alltid springer före min far och bossar upp sig rejält. Från början är han alltid het och på. Kissa tusen gånger och ränna runt och nosa, för så får han alltid göra med far min. Men ganska snabbt så finner han sig i "lill-mattes" rutiner och blir så världens bästa promenadkompis..ja det ända fram tills vi möter en okänd hund...då ska vi inte tala om hur vi ser ut..Men så är han ju inte heller min hund och jag vette tusan hur jag bäst ska korrigera honom som under 10 år fått hållas med vissa beteenden. Idag lyckades vi dock rätt bra. Och han dansade bara ett varv runt mig och var sen tillbaka i fotläge. Och jag tror ingen blir gladare än gammelpensionären när han till sommaren lär ha en nyfiken liten följeslagare till dam med sig.

Nu väntar kattkardan..hög tid att försöka minska ner mina yviga hårbollar på fyra ben.
Trevlig kväll!

Djurplågarna

2010-04-20T01:34:00.000-07:00

"Vet du vad domen blev?? Jag ar fast utomlands och har inte hort ngt om det pa nagra dagar... Kan du maila mej det du vet om domen, sa vore jag tacksam...

mvh
Ellinor Borg "

Svar från mig: Det verkar som att domen låter vänta på sig, vilket den ju ofta gör ngn vecka efter tingsrättsförhandlingar. Har provat att goggla men hittar inget som avslöjar något om eventuella straff utan samma uppgifter som jag redan lagt ut här. Men jag fortsätter "bevakningen".

Tänk om...

2010-04-19T08:57:00.000-07:00

Tänk om livet bara kunde komma tillbaka..oförstört som det en gång var..
Tänk om gjyttjan du drog med dig när du klampade in bara fösvann och allt återigen blev vårvackert skimrande av vitt och rosa utslagna magnolior.
Tänk om stanken av ruttet och sunket äckel försvann lika fort som du och tillbaka kom doften av vårvindar, salta vågskvalp och små knoppar..

Tur att det finns fina minnen med vackra människor att minnas. De som lämnat mitt liv men fortfarande är älskade i mitt minne.

Dagar som denna plockar jag fram stunder runt om i världen och Sverige som jag delat med dessa. För då kan jag le. Åt de som försvann men inte gjorde det med en lögn på sina läppar.

G

Djurplågeri

2010-04-15T01:51:00.000-07:00

Djurplågeri alt. Brott mot djurskyddslagen.
Kyösti Savander,Danjel Skoglund, Simon Svensson, Emil Svensson
har tillsammans och i samförstånd vid något tillfälle och i slutet av 2008 eller i början av 2009 i en källare i Farsta otillbörigen utsatt blandrashunden Lady för lidande genom att hetsa hunden mot en levande kanin trots att hunden tydligt visat rädlsa såväl som ovilja och obehag över situationen
Djurplågeri (K25571-10)
Kyösti Savander,Danjel Skoglund, Simon Svensson, Emil Svensson
har tillsammans och i samförstånd vid något tillfälle och i slutet av 2008 eller i början av 2009 i en källare i Farsta otillbehörigen utsatt en kanin för lidande genom att hålla den högt,släppa den i golvet.Kasta den längs golvet samt sparka den och trampa på den.Ovan nämnda personer har vidare otillbörigen utsatt kaninen för lidande genom att hetsa en hund mot den samt att tillsammans med hunden utöva dragkamp om kaninens kropp .Kaninen har till följd av gärningsmännens handlande avlidit under mycket plågsamma former
Djurplågeri (K25571-10)
Kyösti Savander,Danjel Skoglund, Simon Svensson, Emil Svensson
har tillsammans och i samförstånd vid något tillfälle och i slutet av 2008 eller i början av 2009 otillbehörigen utsatt blandrastiken Lady för lidande genom att tvinga hunden att beskåda gärningen i åtalspunkten där en kanin plågas till döds genom brand.
Djurplågeri (K25571-10)
Danjel Skoglund,Kyösti Savander, Simon Svensson, Emil Svensson har tillsammans och i samförstånd vid något tillfälle i slutet av 2008 eller början av 2009 i ett skogsparti i Ormhem i Stockholm otillbehörigen utsatt en kanin för lidande genom att tejpa ihop djurets bakben,hälla brännbar vätska över dess kropp och slutligen tända eld på det. Därefter har ovan nämnda gärningsmän-medan djuret med begränsad rörelseförmåga försökt undkomma smärta och skada till följd av den i pälsen anlagda branden- i olika omgångarhällt brännbar vätska över den brinnande kaninen.Djuret har till följd av gärningsmännens förfarande dött under mycket plågsamma former.
1. Svensson, Simon Kim 19900410-4973
Nordmarksvägen 7 1tr
123 72 Farsta Tel: 08-724 66 44 (sitter på häktet i Huddinge)
2. Svensson, Emil Kevin 19920122-2552
Nordmarksvägen 7 1tr
12372 Farsta Tel: 08- 724 66 44 (Sitter på häktet Kronoberg)
3. Skoglund, Danjel Roger 19881102-0273
Ullerudsbacken 63 Bv
123 73 Farsta Tel:08- 568 480 84 (Sitter i Karlskrona)
4. Kyösti Savander 19880401-0778 (Finsk medborgare)
Svart,Ervallakroken 5, 7tr
124 66 Bandhagen 073-613 36 85(Salbergaanstalten,Sala)

Fick detta e-mail av en god vän och djurvän som mig. Är fullt medveten om att jag somliga av er kan anse att jag "hänger" ut dessa personer. Men detta är uttdrag ur domen som är Helt offentligt material som med andra ord kan begäras ut och läsas av vem som helst. Kan inte med ord beskriva vilket förakt jag känner för dessa sk. människor. Är ni djurvän som föraktar allt djurplågeri; Sprid vidare!

Bebistider

2010-04-15T01:36:00.000-07:00

Bild från harthavens.se

The Sun is Shining!

Trots att vi här i Norrbotten är avkapade från resterande del av landet, i alla fall luftrumsvägen, så är läget toppen. Vindstilla, näst intill klarblå himmel och solsken. Det är ljuvligt. Ljuvligt att kunna sätta sig på altanen med kaffekoppen, fälla ner solglasögonen och smutta på kaffet samtidigt som det värmer i ansiktet det första man gör på morgonen.

Zanzi och Marios gammelmatte skulle nog vända sig i graven med de har nu blivit två riktiga gårdskattor. Zanzi njuter av friheten och rullar sig på asfalten som nu är solvarm och gnider in ordentligt med grus i pälsen...kommer in och luktar utekatt. Jösse har redan burit fram min söta husmus som kalaserat på fåglarnas matspill..i dött format tyvärr..Detta dödande..Men glada är de. Skippar frukosten och går ut så fort jag vaknat.

Försöker ränna runt i mitt hem och stöka undan lite då jag går på 19timmars pass på jobbet i eftermiddag. Jag och min kära kollega A har blivit ansvariga för ett projekt som läggs fram för cheferna om några veckor..med de önskar vi utveckla vår verksamhet och driva igenom en del större och mindre förändringar och nu ska presentationen framarbetas. I övrigt skulle jag gärna tagit mig en lång solskens promenad men tiden är knapp..och så är det ju så tråkigt utan den där efterlängtade kompis. På tal om kompisen; ultraljudet är gjort; Bebisar väntas och det ska bli sååå spännande att åka och hälsa på när de små underverken kommit. Kolla själv ovan. Har ni sett något sötare?

Capish?!

2010-04-13T01:55:00.000-07:00

Hellre sårad av sanningen än lycklig av en lögn.

Saknad

2010-04-10T14:09:00.000-07:00

Mitt i allt det svarta tråkiga; Detta är vad jag saknar. Lund en vacker vårdag i slutet av april/början av maj. Jag saknar mitt liv i Lund och allt som en gång var (innan h-vetet damp ned). Jag saknar kärleken som kom en ljum aprildag, skratten i stadsparken, ett glas vin med hela gänget i en prunkande grön bakgträgård mitt i stan. Det planlösa flanerandet på kullerstensgatorna. Jag saknar alla mina vänner med brölig skånska som klingar glatt.

Jag vill andas Skåne igen!
Få saker är så vackert!

Fel

2010-04-09T12:11:00.000-07:00

Till er som lämnar kommentarer: Jag ser dem inte kanske Ni? Jag publicerar dem iaf men de syns inte på min dator.

Så behöver ni inte tro att jag avvisar dem!

Manlig

2010-04-08T08:42:00.000-07:00

Manlig kokbok fick H av mig i tre-års present. Jag visste inte hur mkt jag gillade honom innan jag satte mig ner och lusläste boken från pärm till pärm. Andra middagen a la Morberg på en vecka har inmundigats av mig idag. Om ni som jag facsineras av honom i köket, eller som många andra tycker han är lite för svettig (själv tycker jag aldrig en man kan bli för svettig..hihi) men älskar husmanskost funkar boken utmärkt! Och maten blir utsökt!

Har också tidigare i ett inlägg skrivit om detta men kör det igen: Till er som kommenterar, har ni en egen blogg kommenterar jag tbaka där. Om inte så under mina inlägg eller i ett nytt inlägg. Håller kontakten med mina ev. läsare här i bloggen då jag inte skriver här i annat syfte. =)

Nu väntas filmmarathon!
KRAM

Karate Kid

2010-04-07T07:20:00.000-07:00

Arbetspass 15 timmar avslutades idag med fyra timmars självförsvar. Efter att ha spenderat tre månader för dryga ett år sen med 10 timmars självförsvar i veckan gick detta lugnt och lätt. Ingen examination eller betygssättning. Fast ska jag vara helt ärlig så kom den en gång blodade tanden för gripandetekniker, nedläggningar och fängsel fram igen. Instruktörer som skriker som galningar och adrenalinet pumpades när man ska kontrollera 120 kg biff..nå nu är ju inte detta min vardag på mitt nuvarande jobb så det fanns ju mindre mening med att träna just sådant. Men jag längtar iaf en smula tillbaka till våra mjukmadrass beklädda träningssalar i Götet.
Kanske borde fundera en gång till på det där med de gamla drömmarna om polis iaf....;)

Efter jobb blev jag bjuden på lunch. Hittade då också en härlig sommarklänning och sandaler att knappra hem.Bilden ovan. Handlade mkt förra året som jag knappt hann använda så i år med tanke påden stundande bebisen och prislappen får sommarshoppingen stå tillbaka lite. Och eftermiddagen har inte innehållit roligare saker än tvätt, damsugning, påskpyntsnerplockning mm mm.

Nu vankas tjejkväll hos kollegan och ett glas rött framför den öppna spisen.
Önskar Er alla en mysig kväll...det är ju förresten lilla lördag!
Och tack så mkt för era kommentarer, alltid lika roligt att läsa. Håller med er alla, våren, solen och skoterturerna är för härliga! =)

Time for Mum & Dad

2010-04-06T05:38:00.000-07:00

Solen skiner, vattendropparna som bildats av den sedan månader parmafrostinfrusna snön droppar nu från taken och det är härligt att låta dörren stå öppen till verandan.

Min mamma, hunden och jag har tagit en lång promenad på älven och möttes upp av pappa som sedan la sig på skotern och solade. Vad tråkigt det måste vara att tillhöra kategorin människor som aldrig gör något med sina föräldrar förresten, som aldrig kan umgås, bara normalt och utan konstiga "måste-planer". Fattigt på något sätt.

Vi gick hem, skottade av hela altanen som innehöll ett berg av 1.5 m snö. Tog ut trägårdsstolarna, satte oss ner och konstaterade att Ja! Våren är här. Och nu hettar det också i ansiktet, av alla fräknar som tänker slå till gissar jag.

Idag finns inga kval, funderingar eller tvivel..
Idag skiner solen rakt in i hjärtat och lovar bara mer.

Sol Sol Sol

2010-03-25T04:42:00.001-07:00

Lediga ljuva dag!

Solen skiner fortfarande från klarblå himmel. Jag har ägnat förmiddagen åt tvätt, bäddning, damtorkning och lite pyssel som är skönt att få gjort när flera dagar spenderats på jobb samt en kaffekopp med grannen P.

Våffeldagen idag så jag tänker bjuda mig själv på våfflor hos mamsen i brist på eget våffeljärn.
Men först ska den elektriska råttjägaren fram och svepa av golven som återigen börjar vara lite luddiga.

Dags att sätta fart..ikväll åker jag till kusten och hämtar hem ett stycker sörlänning.

Ha en fin och förhoppningsvis smaskig våffeldag!

Rush

2010-03-24T09:10:00.000-07:00

Jobb, skidåkning, tvätt och städ, långa hundpromenader, mera jobb och en massa fix och trix. Tiden tycks rusa, härligt med en massa solskensväder som gör att lusten att vara ute och röra på mig är på top.

Ikväll så korkar jag upp en flaska vin och firar med min vän A; våren, ledighetenoch hans glada nyhet med ett glas eller två.

Och om en vecka vet vi om vi väntar bebis (med fyra ben och svans bör tilläggas)!

Pöss!

Stör mig...

2010-03-22T04:32:00.000-07:00

Det pågår märkliga saker runt om mig. Som från ingenstans anländer konstigheter på löpande band. Människor beteer sig underligt...märkligt. Tydligen gör de sina val och har sina värderingar om ditt och datt. Och bara är...och fungerar konstigt.

I mina ögon iaf. Så j-la märkligt att jag funderat en och två gånger om det "bara" är jag som har en vrickad verklighetsuppfattning eller annars bara är skruvad. Men nej, det tycker jag nog inte, inte i så hög grad åtminstone.

Så jag får fortsätta beskåda..från mitt håll..och erkänna för mig att det stör mig. Och att det stör, stör ännu mer.

Så jag ska jobba på att sluta störa mig..och helt enkelt hålla mig undan från allt vad märkligt beteende innebär!
That´s a Deal!

Fredag inför mys

2010-03-19T05:45:00.000-07:00

Det vankas Fredag idag. Och eftersom min mage envisas med att vara i ordentligt olag blev det hemmadag idag. Har fortsatt konsultera kennlar och hundfantaster av rasen Irländsk Setter. Ända sedan jag som 11 åring började tjata på mina föräldrar om en egen hund och jag övergett tankarna på en egen Lassie dvs. en långhårig Collie har Irländaren varit en drömhund för mig. 12 år gammal beslutade min mamma att jag fick välja mellan en Bichon Frisé eller ingen hund alls. Jag valde en Bichon Frisé. Det skulle jag inte göra om. Rasen är vänlig, snäll, trygg och allt det jag sätter i fokus men med ett ENORMT pälsabete för att hunden ska vara just så gudomligt tjusig som en välvårdad Bichon är. Jag och frisersalonger för hundar går inte hand i hand.

Som många av er som följer min blogg kunnat konstatera har detta med hundras uppfyllt delar av min hjärnverksamhet i månader, ja tom år. Och på något sätt har jag varje gång jag funderat mer på en ras känt att; nja..men det finns något annat. Jag har bara inte kunnat sätta fingret på vad. Tills det en dag bara klickade ner; och jag satte igång att undersöka rasen närmre och framför allt ta reda på om folks alla negativa åsikter om den stämmer. Och som jag själv misstänkte var många sanningar just sådana med stor midifikation.

Nu har jag pratat med 4 kennlar, rasklubben, SSK, och "vanliga" ägare till rasen och berättat om tanken med mitt hundköp, syfte, intressen mm mm. Ingen av de personerna stämmer in i den "vanliga tyckarens" varningar. Snarare raka motsatsen. Jag ömsom skrattat, ömsom gråtit till berättelser och historier om settrarna och deras otroligt godmodiga natur och framfart utomhus. Så nu kan jag med gott samvete säga som en vän gav mig rådet: SKIT I VAD ALLA TYCKARE TYCKER! Och det gör jag nu..Det är ingen annan som varken ska betala för, leva med eller aktiver o lära min framtida hund än jag.

Nu håller jag tummar och tår för att de tilltänkta föräldrarna lyckats "få till det"..nu när jag verkar ha haft turen att hitta de rätta linjerna förenat med en otroligt seriös och tillmötesgående uppfödare. För er som gillar detta med hundar kan jag rekomendera att gå in på www.minminlight.se samt www.dublinerann.com
varifrån båda två stammar. Där fins gott om underbara bilder på Irländare.

Nu ska jag samla kraft till att hänga tvätt och fundera på vad som kan tänkas inmundigas till fredagsmys ensam som jag är. Med lite tur kommer Storebror och Dennis på helgvisit..här börjar kännas lite tomt.

TREVLIG HELG önskar jag Alla- Hundälskare eller Ej.

Människans bästa vän!

2010-03-16T14:47:00.000-07:00

Detta är vad som håller mitt huvud ovanför vattenytan dessa dagar. Har ni någonsin sett något så (ARBETSKRÄVANDE!) bedårande?

Nu ska jag lägga mig och blunda..och drömma om bäbisar som denna. =)

Bild från dublinerann.com

Kvävas...

2010-03-16T03:59:00.000-07:00

Igår damp det ned. Ett tjusigt ark med Lunds unviversitets sigill med fint typsnitt, stämplar och "överstedekanus" (eller någon annan obegriplig titel) underskrift. Två år sen de där enormt tjocka, tunga dörrarna som man måste vara två för att orka dra upp på de gamla majestätiska universitetsbygnaderna i Lundagård smällde igen bakom mig för sista gången..och igår damp pappret ner i brevlådan. (Ingen kan ju anklaga mig för att vara den snabbaste när det kommer till att fixa den där administrativa delen i mitt liv) Nu ligger det på köksbordet; i sitt fina kuvärt. Det kändes inte så speciellt märkvärdigt alls. Tills jag såg på det i siffror; Den där pappersbiten (diplomet) har kostat mig strax över 300 000!

300 000! Hur många gånger i livet kommer jag att köpa ett till papper för 300 000? Tyvärr inte många...Missuppfatta mig rätt. Skulle det vara ekonomiskt möjligt. Alltså skulle CSN-reglementet vara lite generösare och tillåta mig skulle jag gladeligen leva på ynka 7000 kr i månaden varav 4000 går till hyra resten av livet för att fortsätta slita i de där blytunga dörrarna, sitta på det ena seminariet efter det andra ledda av några av Sveriges och Nordens främsta forskare och skriva uppsatser på löpande band. Jag förstår nu att det faktum att min universitetsutbildning tog mig närmare 7 år inte alls var något misstag. Jag fullkomligt älskade ju det! Jag stimulerades, frossade, analyserade, presterade och kände Lundaandan dunka mig i ryggen varje gång professorn stämplade G i pappersdokumenten.

Nu ligger mitt diplom på köksbordet. Och varje gång jag passerar och ens kastar minsta lilla blicka mot det så fullkomligt skriker det inom mig. Jag lever i en öken. Jag har ingen intelligensstimulerande, analyskrävande, IQ-byggar miljö runt omkring mig. Och diplomet tittar liksom lite visset på mig...ifrågasättande, krävande, pockande och jag är snart rädd att det slänger sig på mig och försöker strypa mig tills jag lovar att dra (för er som undrar, detta är en bildlig beskrivning..jag har inte blivit helt rubbad..än). Att packa väskan och slänga in handduken och låta hjärncellerna växa igen istället för att bli tvingad av mindre begåvade att gömma dem varje dag.

Min Lundell skriker inom mig. Jag vill ha det där lilla huset...på den där lilla platsen..där katterna kan springa fritt hela de ljumma nätterna...där hunden kan följa mig till badbryggan varje morgon...därifrån jag kan ta bilen till Lundagård och läsa en kurs eller två för hjärnans skull..där jag kan sätta mig på Ramklindts och analysera..där jag bara behöver ett bord och en dator som jag kan skriva skriva och skriva på.

Solen skiner utanför mitt fönster och det är oförskämt vackert ute..
Och jag håller på att kvävas...

This is my life!

2010-03-15T02:45:00.001-07:00

I flera år har jag ojjat mig över det ena spektaklet värre än det andra..Och i år, när jag helt tappat hoppet och konstant deklarerat att jag inte ens tänker titta på eländet så händer det:
Inga avlagda gamla 80-tals letf owers, inga flickidoler som knappt kan ta en ton om de inte har en massa dunka dunka som överröstar deras sk. sång, inga förryckta skäggiga Möllan hippies med Jesus komplex. Utan så naket som det ommöjligt kan bli i Schlagersammanhang röjer hon golvet med de andra.
Jag struntar fullkomligt i hur hon placerar sig i Oslo...
För änligen! En låt att rysa till!

Soppatorsk...

2010-03-08T15:03:00.000-08:00

I dessa dagar, när åtminstone livet börjar göra sig påmint återigen genom solsken, plusgrader och regndroppar på fönsterrutorna så är det totalt stop. Det blir liksom inget av. Konstruktiv är inte ens stavbart i mitt hjärnkontor i dessa dagar.

Det känns mest som att det pyser ut små rökmoln ur öronen då och då pga alla de felkopplingar och kortslutningar som orsakar totalt kaos där uppe. Och i ett enda sannisorium irrar allt runt som i ett garnnystan av 1000 lösa trådar; Lägenhet? hus? kök? sovrum? hund? katt? jobb? utbildning? bil? flytta? stanna? bromsa? gasa? resa? stanna hemma?

Min kära L sa en gång en liten klumpig fras som i sin tur sårade en annan vän: det där om att nöja sig med mindre..och Ja! Jag håller med! Varför kunde jag aldrig bara suttit på röven, aldrig dragit iväg och bytt landsända, tagit första bästa "slippa använda hjärnverksamheten-jobb" blivit kär i den där killen som blivit grå av alla gånger han skådats i skolkorridoren under grundskolan. Han som gör livet så förutsägbart att det aldrig kommer några O-eller trevliga överraskningar. Köpt ett hus i trakterna, tillverkat en unge eller två, handlat fredagsmys på ICA efter jobbet och sett Let´s Dance på fredagkväll och bara varit nöjd?!

Näe..det var väl inte min lott i livet..Nu har jag iaf hittat köket jag vill ha

..i kanske ett dygn till..
..med lite tur...

Kommetarer

2010-03-02T02:55:00.000-08:00

Blogspot verkar äta upp en del av mina kommentarer:

A- Du är en kämpe med lill grisen! =) Man ska aldrig tappa hoppet, Rom bygdes ju inte på en dag...oavsett Cesar Milan..hihi. Stor kram till dig.

M- Jag nås på gabbi36@hotmail.com. Skicka dina kontaktuppgifter dit eller lämna dina egna.

MVH/G

RESA SÄLJES!

2010-03-01T08:15:00.001-08:00

Är du eller någon du känner sugen på en resa till Göteborg (från Luleå)? Kanske en weekend till Sveriges framsida? =)

Har en flygbiljett till salu; LLA-GBG Torsdag 4/3 kl. 09.30 med ankomst 11.15. Direktflyt med Cityairline utan stop (biljetten är också ombokningsbar och går alltså att flytta till ett senare tillfälle om så önskas)

I så fall går det bra att lämna en kommentar här så kontaktar jag er!

Gurun!

2010-03-01T00:00:00.000-08:00

Kombinationen bokrea och funderingar på det här med hundras (särskilt i kombination med katter) gjorde att jag genast slog till och köpte; Cesar och hans hundar av Cesar Millan. Han är säkert bekant för er också, och kanske ni precis som jag själv kan sitta vid tv:n i timmar och förundras över hans ledarförmåga och kunskaper när det kommer till djur i allmänhet och hundar i synnerhet. Jag kan lova att det är en bok som ALLA hundägare eller alla som funderar på att skaffa hund borde läsa och lära av.

Här instruerar Cesar om hur och varför du exempelvis;
*ALDRIG ska låta hunden gå före dig ut eller in genom ytterdörren.
*Ska blanda hundens mat själv med dina händer.
*Ska vända en del hundar ryggen vid en del tillfällen.
*Ta med en trasa eller tröja som luktar bebis hem från BB innan du kommer hem med ett nyfött tillskott till familjen.
*ska bekymra dig mindre om hår, smycken, utseende och mer om motion.
*ALLTID ska aktivera o motionera hunden innan mat.

Visste du exempelvis att receptet för en lycklig, välmående hund som får leva sitt liv just som en hund och inget annat är;
1. Motion. Minst 50% av hela kakan ska uppfyllas av motion.MINIMUM ÄR 40 MIN 2*/DAG. Detta är alltså minimumnivå!
2. Disciplin. Detta innebär ordning, regler och gränser. Den som hanterar hunden måste vara konsekvent och uthållig med reglerna.
3. Uppskattning. Den sista biten som alltså kommer längst ner i prioritetsordningen. Används av hundföraren som beröm och uppskattning då hunden gjort något bra. Helst utan röstsignal!

Varför är det så viktigt med ordningen? Jo därför att det är i den ordningen som hundens naturliga, medfödda behov är prioriterade. Att ge kärlek först eller bara kärlek är mao ett utmärkt sätt att få en problemhund. Och det behöver man ju inte gå långt för att upptäcka folk som kämpar med. För många tycks det som en överraskning men hunden är naturligtvis ett flockdjur och saknar flocken en konsekvent ledare så tar hunden på sig ledaruppgiften och oftast en mycket olycklig sådan.

Om ni inte tar hans uppgifter på allvar eller ursäktar ert eget agerande med "ja men"..tänk då på att denne man dagligen springer 4 timmar med 10-20 lösa (stora hundar av raserna pittbull, shäfer, rottweiler och dobberman) okopplade BAKOM honom. Hundarna tar inte ett steg förbi sin ledare. Tänk er då att ni försöker göra detsamma med er/era hund/ar och föreställ er var hunden skulle placera sig..bakom er eller långt framför...
Har ni lyckats eller inte?

Svenska SVIN!

2010-02-28T01:40:00.000-08:00

Sanna Lundell har i Aftonbladet skrivit en krönika "Det är lätt att vara ett svin i Thailand" häromdagen. Så klockren. Så jävla "mitt i prick" att jag nästan apploderade när jag läste den. Missuppfatta mig rätt, inte av glädje eller eufori som annars börligt är, utan ett aggresivt, mer beklagande och spyfärdigt apploderande. Jag känner hatet välla, ilskan och avskyn. Ni svenska sviniga MÄN borde f-n skämmas!

Anledningen till att jag blir så upprörd är väl självklar. Vad jag tycker om sex-handeln i Thailand, prostitution i allmänhet och mäns vedervärdiga människohandel i synnerhet tror jag inte det är många som missat.

För drygt ett år sedan, när jag och H var sambos hade vi en liten vinkväll hemma med grannarna. Vi två, och två stycken grannpar. Alla de fyra i åldern mellan 35-45, två barn var, villa, volvo, golfklubbor och hela köret. Fjällresor på påskloven och thailandsresor däremellan är inget anmärkningsvärt bland dessa. Det må ju så vara inget att hetsa upp sig över. Men när en av grannarna; vi kan kalla honom Björnen Baloo skämtsamt reljerar över upplevelserna från besöket av en "Ping-pong bar" med sitt manliga resesällskap medan fruarna satt hemma på hotellrummet med barnen höll jag fullkomligt på att spy. Bokstavligt talat! Dessa gentlemän hade trippat iväg med ngn öl i kroppen för att sätta sig och beskåda unga, nakna thailändska flickor skjuta pingisbollar med sin...ja..ni vet vad på en bar. Uppenbarligen tyckte de att detta "nöje" var så normalt att de vågade berätta om det för oss andra. Gissa om jag fick spelet?! Jag fullkomligt äcklades så in i norden över en till synes normal, medelklass svensson-mans sviniga vedervärdiga beteende. Och när frun, 38-årig banktjänsteman försvarar agerandet med att; "Ja men flickorna har ju själva ett val" höll jag på att slänga ut dem från vårt hem med huvudet före! Jag gjorde inte det. Jag upplyste dem om vad jag trodde var vanligt j-la sunt bondförnuft när det kommer till prostitutionens och människohandelns friheter och valmöjligheter.

Innerst inne ville jag skrika ERA OBILDADE (inte för att jag tror att det handlar så mkt om bildning som det gör om normer, värderingar, människosyn och kvinnosyn) JÄVLA SVIN! Men jag sa bitskt; nu slutar vi diskussionen för annars kommer vi bli ovänner för evigt!

Jag hoppas jag aldrig behöver upptäcka att jag fått en dotter med en sådan man. Att jag aldrig befinner mig på en semester och upptäcker att min andra hälft suktar efter de unga tjejerna med pingisbollarna uppstoppade lite varstans.

Och om detta Gud förbjude någonsin skulle inträffa så kan jag Lova er dyrt och heligt att skilsmässan skulle vara ett faktum innan den eventuella maken ens hade hunnit stava till ordet Förlåt i sitt huvud.

Läs Sannas artikel på Aftonbladet.se, fundera både en och två gånger på er resa till Thailand och om det verkligen är värt att gynna ett land som låter denna industri flöda fritt MEN framförallt Täpp igen truten på alla Svenne-Svin som tror att de inte har en del i att göda dessa människohandlare och LÅT DEM SKÄMMAS!

Ett gott skratt rekommenderas

2010-02-26T13:08:00.001-08:00

Här en kväll när jag kände för att skratta högt för mig själv och samtidigt bli handlöst förälskad i en sexlig manlig stjärnskådis lyckades jag göra ett kap på ICA. Hyrdvd för 10 spänn och hem fick jag den mest perfekta filmen för syftet utan att veta om det.

The ugly truth rekommenderar jag som helgunderhållning...ja såvida ni inte har en sexig manlig stjänskådis live där hemma?
..nej..tänkte väl det ;)

Älskade Kissemiss

2010-02-24T04:37:00.000-08:00

Kimaya Rozes Zanzibaar och Mario
Foto: Katarina Nilsson

Going for my 2:nd Home

2010-02-23T02:31:00.001-08:00

Vy Göteborg downtown

Min nattvecka på jobb har inletts och med den siktar jag också min långledighet som infinner sig lika uppskattat var 6:e vecka. Den här gången har jag bestämt mig för att fly den Norrbottniska inlandsvintern, knäppa mina händer i en stilla bön om vårklimat i södern, sätta mig på flyget och dimpa ner i Göteborg. Jag lär inte bli bjuden på ljumma havsvindar eller klippbad som på bilden nedan men jag får hoppas på att åtminstone slippa -22 varenda dag jag slår upp mina gröna. Dessutom är skriker mitt beroende efter skaldjur, färsk fisk och så klart min H, jag ska fullkomligt frossa i alla tre! >

Semester, sol och bad på klipporna

Förutom några dagar i Göteborg har vi äntligen lyckas sammanstråla och planera för en helg nere i mitt allra mest älskade Skåne. Några av er vet att jag bott i Lund och det var också där jag och H träffades första gången. Jag kan sakna och längta efter vissa platser i livet men inget ställe kan få mig att känna sådan abstinenslängtan som Lund. När den sätter in skulle jag kunna kasta ner mitt picka och pack på tre röda, strunta i jobb och förpliktelser och ge mig av. Så Lund ska bli ett kärt återseende men bo ska vi istället göra i Helsingborg och mina allra käraste Anna. Ni som känner mig väl vet att Helsingborg och jag är förenat med diverse oändliga och för många helt oförståeliga mysterier som George Clooney, stadsdelar som förflyttar sig, byter namn, taxiresor som slutar flera mil bort och dessutom tålmodigt får betalas av storebror 170 mil bort mm mm..*skratt* Likväl som jag saknar Lund saknar jag ofta Anna och hennes tvåa med öresundsutsikt som jag skrivit om förut. Jag har Anna och Lars Winnerbäck att tacka för mycket. Och så hennes käre Farfar då som var den som egentligen såg till att vi hade tak över huvudet.

Jag har alltid sagt Skåne eller Norrbotten, det finns inga andra alternativ. Och så känner jag fortfarande. Ibland kan det tom kännas som att ju mer åren går desto viktigare blir Skåne, att jag vet att det finns där väntandes..Och varför jag egentligen alltid trivats så bra så långt borta som det om möjligt går i det här landet är en bra fråga. Från första stund har jag alltid känt mig hemma (kan det månne finnas något samband eller släktskap med tanke på att pappa min bodde i Helsinborg långt före mig?) och där har jag träffat en del av de viktigaste människorna i mitt liv. Ja faktum är ju att alla mina kärlekar är odlade i Skåne..H är undantaget som förde mina vägar till Göteborg men även han har halva sin släkt på de skånska slätterna och så träffades vi ju också där!

Gator upp och ner i Råå har jag vandrat med Anna och Dolly...funderandes, analyserandes...

Och alldeles precis vid Råån bodde Anna tidigare när vi lärde känna varandra (då Anna envist spionerade på mina föreläsningsanteckningar och tyckte att jag var en petig j*el..hihi) Numera ser man inte ån när man besöker henne utan istället solnedgången ovan över Danmark.

Havet i Råå, mer likt idag så här i slutet av februari. Lika vackert ändå!

Och världens goaste vän; vackra Anna!

Jag känner mig som en unge på julafton!

Vad härligt det ska bli att komma tillbaka och komma bort!

Photo Shoot

2010-02-19T01:07:00.000-08:00

Bild från Kimaya Rozes, en släkting till mina killar.
Tidig morgon hos oss idag, trots ledig dag. Vi väntade fotograf Katarina Nilsson som finns att finna här till höger med sin blogg end of the day.

Med lite kaffe i magen så blev det fart på oss alla och Katarina har nu fångat Zanzi och Mario poserandes. Bilder kommer!

Nu är solen äntligen på väg fram mellan molnen och jag fryser om mina fötter så ska få lite fart på rulljansen.

Ha en bra dag!

Voff!

2010-02-18T11:33:00.000-08:00

Bild från swissmade.se

På landet rullar livet lugnt just nu och i Gabriellas hus är fortfarande socker och annan skit och näst intill alla kolhydrater bannlysta. "Det nya livet" håller i sig med fördelen att jag den här veckan också kommit ut och rört på mig mycket mer. Vågen går åt det håll den ska; neråt med andra ord och dessutom börjar jag ana att mitt OS-soffnötande denna veckans kvällar tom resulterar i fettförbränning med så spännande insatser som vi bjudits på av svenskarna hittils. Summa summarum kan veckan summeras i jobb, "sunt liv" (bortsett från födelsedagstårtan då), samt os-nötande och en del funderingar och utvärderingar.

Ni som känner mig väl vet att jag vuxit upp i ett hus med Minst en hund i familjen men oftast fler, fram till den dagen jag flyttade hemifrån. Många är de hundgalna som min familj besläktas av med kennel både hos min syster och tidigare hos min bror och hans dåvarande sambo som idag drivs vidare av henne. Det har tävlats, tränats, jagats, avlats och gud vet allt överallt runt om mig sen jag slog ner rumpan på denna jord. Och alltid alltid alltid sen jag flyttade har jag saknat ljudet av tassar mot golvet och en hel gård av fyrbentingar ylandes när glassbilen kommer förbi..=) Under de första åren som utflyttad bodde jag så till att det inte var tänkbart med hund. Jag hade mycket tid som student men varken utrymme eller ekonomi till en hund. Sedan dess har jag inte delat tillvaron med en man som är sådär överdrivet hundentusiastisk och sedan ett helt fel hundköp för syftet inte är allt för positiv till en del raser. Och så har jag nog mer än en gång lyssnat till "Men ska du verkligen? Du blir så bunden! Du ska ju kunna ha med den överallt osv osv..." Likafullt varenda gång jag suttit på en anställningsintervju eller i andra situationer där jag fått frågan om mina intressen har jag alltid svarat djur och särskilt Hund, men alltid fått förklara varför jag ingen kan ha..Dessutom bor jag nu mitt emellan två kennlar och tittar längtansfullt efter närmsta grannen när hennes shäfrar virvlar förbi i snön utanför mitt köksfönster..Så dessa dagar har jag funderat på varför jag egentligen ska avstå från mitt intresse. För att kunna gå på krogen vilken kväll i veckan jag vill och inte behöva lämna hunden själv hemma? År och dar sen jag sprungit ner dörren på krogen, been there..done that. För att jag inte kan åka på de där utlandsresorna jag är van att kunna göra då och då? Ja om hela släkten motsätter sig att paya igen lite av den barn-och djurpassning jag assisterat med genom åren så finns det ju faktiskt hundpensionat för semesterresor. Du blir såå bunden? Hur kan man bli mer bunden än av ett arbete med i snitt 42 timmar i veckan...jag kan ju ändå inte bara sticka iväg hipp som happ..utan är numera vuxet tillsvidareanställd och skattebetalare.

Ja, nu blev detta visst ett långt inlägg av en kort sak. Egentligen ville jag bara komma fram till en sak. Jag blir med hund. Och med förhoppning om min tjänstledihetsansökan bjuder sommaren på goa veckor och då passar det ju utmärkt med en "bäbis". Så nu tvistar de lärde. Jag säger Berner Sennen, kar´n säger Shetland Sheepdog, mamma säger tax, kollegan säger pudel. Några ytterligare förslag? Vad säger ni?

Just nu finns det en klar nr. 1 för mig. Kolla bara ovan! Vem kan motstå den kompisen både i soffan på på skidspåret?

Nu fortsatt OS. Håll tummarna!

KRAM

Valentine´s Day!

2010-02-14T13:09:00.000-08:00

Mitt hjärta tillhör dig!

Jag älskar dig igår, idag och imorgon...

"jeg savner dig!" ;-)

Ledig dag

2010-02-11T09:26:00.000-08:00

Enda lediga dagen idag på hela veckan för min del. Medans flera av er laddar ner för en skön helg laddar jag upp för 30 timmars arbete. Och det har jag idag försökt göra genom ett besök till min kära vän Kristine, frisör och delägare i STUK HARIDESIGN. Då jag som annars är ganska blond har haft mitt hår färgat mörkbrunt i några månader har det inneburit mindre trevliga utväxtränder...som snabbt som attan dyker upp. Då jag varken vill gå till frisören varannan vecka eller förstöra håret genom att kleta i ny färg i längderna dessutom så har jag fått gå och pinas och se näst intill tunnhårig ut. Därför blev det avfärgning, färg och slingor. Men sen vi kom på den gyllene idén att sätta i rött så fick vi färga om både en och två och tre och hela 5 (!!!) gånger. Jag hade turen att födas med mahognyrött hår och min kalufs suger åt sig allt vad rött heter och förvandlar det till orange, mindre trevligt..men nu är det sprakande rött, blont och guldigt tack vara Kristines tålamod. Och som någon konstaterade: "Det passar dig och ditt temperament bättre." Jojo...=)

Till min glädje så har inte bara håret nu blivit fräsht snyggt och välklippt. Sedan jag inledde eran av mitt "nya liv" har antalet "kvistlor", finnar, porer och allt sånt där annat äckligt som tidigare placerat sig i ansiktet nu helt börjat försvinna. Här har jag ränt runt och köpt hudprodukter för tusentals kronor som sedan bara stått och skräpat för att det ingen nytta gjort. Men nu har jag nog fått svar på tal om varför. Från att ha fullkomligt missbrukat socker och fett i form av semlor, godis och särskilt choklad, vitt bröd i mängder och alldeles för mycket snabbmat, chips, en och annan läsk i veckan och gud vet vad börjar kroppen återigen sjuda av liv. Jag har ändå inte gjort någon helomvändning utan med enkla medel börjat tänka på vad jag äter. Jag har ännu ingen aning om vågen ger utslag men just nu mår jag mycket bättre av frukt, grönsaker, nötter, bönor, linser och om jag äter bröd eller pasta då endast grovt och fullkornsvarianten, kyckling, fisk, vatten och en och annan nutrilettpåse som rivstart. Visst syndar jag och belönar mig men inte som innan i överdoser. =)

Igår kväll traskade jag över till grannen Petra och döm av min förvåning när jag vaknade illamående imorses efter att ha druckit tre glas vin under flertalet timmar. Aldrig förr har jag varken blivit berusad eller bakfull av en sådan mängd. Kan ju bero på att jag tidigare spätt ut vinet med minst en chipspåse =).

I övrigt spanar jag på den där resan för fulla muggar..har fortf inte hittat något bra..=(..och låter projekten i avvaktan på framtidsplaner ligga i vila. Frustrerande och irriterande är fortfarande en hel massa saker...precis som innan..och tålamodet börjar tryta..eller kanske är det insikten om vad livet snart och helst igår borde innehålla som gör att det lär bli ändring. På en rad saker.

Nu ska jag rulla ihop mig brevid Jösse i soffan och snosa hans päls och tänka på att snart närmar sig en massa bemärkelsedagar..först kommer denna alla hjärtans jävla dag som någon fint omnämnt den i en blogg..och jag ämnar hålla med. Den dagen blir aldrig som jag vill att den ska vara ändå. Så lika bra att helt låtsas om att den inte existerar och ligga kvar i soffan.

Trevlig Kväll!

go go go GO!

2010-02-09T02:06:00.000-08:00

Just nu inom mig bara en sådan enorm längtan av att sätta mig tillrätta i flygstolen. Slå ner fötterna på solvärmd mark, känna doften av en främmande buske jag inte kan sätta namnet på. Smaken av utomlandskaffe i en stol längs ett stråk där människor promenerar förbi. Söta, underliga, annorlunda små butiker att strosa i och hitta de där små tingen som ger minnen för livet.

Avsatt vecka och allt..men kan inte hitta den där resan..det där stället..
..blir ivrig och söker men tappar tålamodet och stänger ner alla sajter igen..

Någon som har ett tips på var jag borde ta mig?

Nya vanor ;)

2010-02-08T03:45:00.000-08:00

"Du ska inte säga att du ska banta, du ska säga att du har nya matvanor" upplyste kollegan mig om igår när jag bistert suckade åt antalet semlor som slunkit ner den senaste månaden och för övrigt allt annat sockerspäckat kalorintag jag gjort mig skyldig till. Jag försöker anamma tankegången och har from idag anslutit mig till oss med nya vanor. Och jag måste säga att detta går finfint. För att vara första dagen. I jämförelse med tillståndet som inträffar då det ska sluta rökas dag ett är detta rena drömmen. Med andra ord; nya matvanor är grejjen just nu.

I övrigt har inte så mycket att mina planerade projekt blivit av. Kanske inte så konstigt kan ju tyckas när energin gått åt till att fullkomligt missbruka och överdosera dessa "slembullar" som en annan kollega uttryckte det. Nu är det väl dock inte bara bullarnas oavsett slemmets vara eller ickevara fel. Mest har hela månaden sen sist gått åt till jobb. Och där bränns den mesta energin som just nu annars mer än gärna skulle läggas på de där projekten jag vill skriva och berätta om.

Energin som blir över efter 12 dagars arbete av 14 möjliga använder jag som bäst till att hålla reda på nötter, mandlar, proteiner och annat i nyttoväg. Egentligen borde givetvis giftpinnarna åka på samma resa men nu tar vi en sak i taget. Och är smaken av chokladvälling gör sig påmind så fort jag skådar pulverförpackningen så är än så länge nikotinpaketet alltid en tröst. Whired..jag vet.

Med mina nya vanor har en ny underbar sömn också anlänt (inte för att jag någonsin sovit särskilt dåligt) i min nya underbara säng(ram). Och banne mig om inte sömnen smakar ännu bättre av att mitt sedan länge utstuderade köpobjekt plötsligt såldes för 200 riksdaler istället för 2300. Ibland har man turen med sig och nu är jag ägare av min alldeles underbara säng som dock inte just nu men förhoppningsvis snart står i det underbara sovrummet jag projektat till mig i övrigt. Men just nu får slantarna till nackel för projekterandet men till fördel för sparkontot klirra in där istället. Ibland finns det få känslor så härliga som att klirra in ett par lappar på sparkontot och sedan veta att de ligger där och väntar på att andan ska falla på att nyttja dem till något riktigt riktigt bra. Och den här månaden har jag tom varit så duktig så jag gjort ytterligare överföringar och byggt på mitt sparande mer än en gång.

Vilket påminner mig om att oavsett om bristen på energi blir tydlig efter många långa pass så har jag fördelen att jobba, tjäna min lön, kunna spendera den som jag själv vill och dessutom slippa krypa på väggarna av att gå runt och göra ingenting.

För hur man än vänder det...så har pengar en väldans betydelse.
Like it or not!

Here I go again!

2010-01-15T12:36:00.000-08:00

Äntligen något riktigt roligt som händer!

Imorgon blir det middag, vin och kalas för hela slanten!

Med lite tur en del billig shopping också.

Min supersnälla kollega bytte pass med mig så jag blir ledig till söndagkväll och jobbar igen sen på ngn helg.

Härligt!

Nu blir det tjejdrag!!!

Första dagen på resten av livet

2010-01-14T12:18:00.000-08:00

Idag har varit en skön ledig dag. Tog en så lång sovmorgon jag kunde och sov så gott så gott (ja det var fram till Jösse bestämde sig för att dra sin morgonserenad för att få mig upp ur sängen det). Drömde en massa om de gamla tiderna i Lund med gamla gänget..fast det vi var tillbaka nu bland allt som fanns då. Och idag har jag gått runt och hört rösten av en person som fanns nära mig då säga mitt namn hela dagen. Konstigt det där hur det plötsligt kan strömma tillbaka dofter, röster, syner och känslan av en person bara genom en dröm. I min egna lilla amatörpsykologiska anays värld så tror jag det poppar upp saker från när och fjärran inom mig då en ny era i livet är i sitt inledande. En dörr stängs..en annan öppnas. Och fast vissa saker är lite snopna och jobbiga är det en vissa exalterande spänning och nyfikenhet att inte veta och att fundera på hur saker ska bli...

Uppe från drömmen och med kaffet placerat i kistan för att väcka mig ur dvalan tog jag kattorna och placerade dem i sina resväskor och begav mig till Yvonne och Änglahundens Klipp och Trim (rätta mig om namnet är fel). Där fick sig båda gossarna en omgång av badbaljan, fönen, kardan och kammen. Och jag måste säga att det där ska jag nog kunna genomföra själv för lite raskattsgener sitter nog kvar sen kennellivet. De var så duktiga! Jösse kan ju vara en liten suris och det visade han nog idag också. Och när jag kom tillbaka efter att ha lämnat dem själva en stund tittade han så bedjande på mig..precis som att; ser du inte att galningen plågar mig här?! Dessa underbara djur...=) Nu är de så finfint fluffiga och 10 kg päls lättare.

Där på min Kattspa-paus tog jag mig en tripp till banken för att bena i lite planer jag smider. En helt ny grej som kanske blir av. Jag håller än så länge tummar och tår och återkommer när det eventuellt ger resultat.

Och så finns det en till liten grej...en person som samvetet faktiskt gått och gnagt kring en tid..och som jag alltid predikar: Man ångrar Aldrig det man gjort, bara det man Aldrig gjorde! Så jag ska lyssna på ekot av mina egna predikningar och skrida till verket. Och så ska jag få fingrarna loss och ringa min gamla kära M. I dagar som dessa har jag fler än en gång tänkt på våran flytt till Paradise tillsammans i Umeå. Destinys Child spelades på stereon så grannarna förvred öron och ögon i raseri. Men vi behövde få ut minnen av manliga små kryp som f*ckat upp vår värld och vad var väl då bättre än den tjej-boostingen! Och varför överge gamla beprövade "husmorstips"...Nu ekar Survivor hemma hos mig igen...mer än en gång förr har jag rest mig från djupa diken..och det har alltid blivit bättre!

Now I let you out of my life

I'm so much better

You thought that I'd be weak without you

But I'm stronger

You thought that I'd be broke without you

But I'm richer

You thought that I'd be sad without you

I laugh harder

You thought I wouldn't grow without you

Now I'm wiser

Though that I'd be helpless without you

But I'm smarter

You thought that I'd be stressed without you

But I'm chillin'

You thought I wouldn't sell without you

Sold 9 million

I'm a survivor

I'm not gon give up

I'm not gon stop

I'm gon work harder

I'm a survivor

I'm gonna make it

I will survive

Keep on survivin'

Thought I couldn't breathe without you

I'm inhaling

You thought I couldn't see without you

Perfect vision

You thought I couldn't last without you

But I'm lastin

'You thought that I would die without you

But I'm livin'

Thought that I would fail without you

But I'm on top

Thought it would be over by now

But it won't stop

Thought that I would self destruct

But I'm still here

Even in my years to come

I'm still gon be here

I'm a survivor

After of all of the darkness and sadness

Soon comes happiness

If I surround my self with positive things

I'll gain prosperity

I'm a survivor

I'm not gon give up

I'm not gon stop

I'm gon work harder

I'm a survivor I

'm gonna make it

Iwill survive

Keep on survivin'

Om jag vetat det jag vet nu

2010-01-13T15:04:00.001-08:00

Långsamt Farväl

2010-01-13T15:01:00.001-08:00

Nordanvinden

2010-01-12T05:54:00.000-08:00

Nordanvinden viner här hos mig. Har inlett nattvecka på jobb och ägnat dagen åt att fundera på den där vinden och var den ska vina vidare.

Somliga kallar det rastlöshet, andra att fly eller aldrig komma till ro. För mig får det vara vilket det vill. Kanske en salig blandning av alltihop. Men jag har svårt för stagnation. Att slå ner baken, sitta och titta ut genom samma fönster år efter år och konstatera samma saker gång på gång och samtidigt veta att det finns andra oupptäckta saker någon annan stans.
På senaste åren har upptäckar-abstinensen mildrats en aning och mest är det skönt att faktiskt tänka tanken på att slå ner baken lite halvhårt nog för en investering.

Men frågan är ju VAR...och en sak är jag nog mest helt säker på. Det är inte här. Att återvända "hem" efter 8 år borta (med några nedslag hemma på några månader) är lättare sagt än gjort. Det finns stora fördelar med natur, mijö, lugn, ro och trygghet, litenheten och att jag som dessutom har fördelen att ha jobb här får allt förenat inom nära räckhåll.

Men det finns saker som jag vant mig vid som själen skriker efter. Jag har bott ensam i stort sett alla år. I MITT EGNA HEM, där bara jag har nyckel. Är det låst är det låst och det väljer jag själv UTAN någon som helst inblandning av någon. Visst är det mysigt och roligt att umgås och inte alltid vara själv i ett hus men en annan sak att inte ensam förfoga över sitt hem.
Saker som att när man helst ringer någon en lördagkväll för en undran vad som görs och i förhoppning om att göra något är svaret alltid att det görs INGENTING! Nej det är ju inte så konstigt att det inte görs så mycket för här finns inget större utbud..men får jag då fråga hur det kan vara möjligt att helg efter helg efter helg i åratal sitta och göra INGENTING och det bryts aldrig? Och ska det då göras något så är det samma visa varje gång...åka någon annastans 10 mil bort för att byta soffsits, sitta på rumpan och inta alkoholhaltiga drycker och göra ingenting igen. Och i -20 eller -30 grader behöva tänka på att åka hem dagen efter. Från ingenting till ingenting.

Och som grädde på moset en sak som är så otroligt intressant. I flera år har jag bott borta och klarat mig alldeles utmärkt 170 mil från närmsta kretsen och ibland inte setts på månader. Men nu när jag närmar mig 30 och plötsligt dessutom finns inom en 5 km:s radie så har jag uppenbarligen fullständigt förlorat förmågan att överleva på egen hand att döma av en del förfrågningar. Har man inte gjort sin höra av sig vända som tydligt börjar likna en oskriven lag så haglar förfrågningarna; Vad göööööööööööör Du eg??? Var haaaaaaar Du varit? Huuuuuuuuuur har Du jobbat? Nääääääär kommer Du? Vad liiiiiiiiiiite Du syns? Vad är det nu för feeeeeeeeeel? Vad har Du nu för probleeeeeeeem?
Konstigt är ju att min väg som när jag kör på den leder i två riktningar inte används flitigare för att undersöka sakerna närmare när det finns så mycket frågor.
Sen innan är jag inget stort fan av expertråd eller mirakellösningar må det vara stora som små bekymmer när jag inte ens bett om dem själv och har inte blivit det på sistone heller, dessa har också ökat stadigt i antal sedan jag flyttade norröver och gör bakelsen ännu mera gräddig och smarrig.

(Jag får väl tillägga för att undvika att kackelapparaterna går igång Nu och hönsgården fullständigt flyger i taket: DETTA ÄR INGET UTPEKANDE AV NÅGON PERSON UTAN EN BESKRIVNING AV MINA KÄNSLOR OCH UPPLEVELSER KRING SAKER OCH TING!

Och innan Någon utav Er som läser eventuellt går och surar ihop för något ni sitter och tror er veta av det jag skriver så ring då upp mig eller skriv en rad om ni undrar över något. INNAN NI SPRIDER DET VIDARE TACK! )

Som sagt Nordanvinden viner..så det är nog dags att låta seglen få den i sig innan det blir full orkan.
G

Ett litet troll

2010-01-10T14:59:00.000-08:00

En sådan här liten vän önskar jag mig just nu. Han skulle passa så bra på mitt täcke och skulle nog kunna bli kompis med de andra gossarna också om han får komma när han e liten.

Jag fyller ju snart år..så kanske kan jag få önska mig? Eller så kan ju den där tomten ta och vända om och komma tillbaka! ;)

God natt!

Hur man knäcker en sörlänning ;)

2010-01-10T03:15:00.000-08:00

Hittade denna ute i bloggvärlden och blev bara tvungen att låna och dela med mig. Lite lång men den ger ett gott skratt. Tycker dessutom den är så passande i dessa tider när Sörlänningarna har en sån "tuff vinter"..hmm hmm..

En utflyttad sörlännings dagbok, nu boende i norrlands inland,

9:e December Vi vaknade upp till en underbar matta av kristallvit snö, som täckte varenda centimeter av landskapet. Vilken fantastisk syn! Finns det något vackrare ställe i hela världen?

Att flytta hit är det bästa jag någonsin gjort.Jag skottade för första gången på flera år och kände mig som ung på nytt. Jag skottade både vår uppfart och trottoaren.I eftermiddags kom snöplogen och fyllde trottoaren med snö igen och blockerade uppfarten, så jag fick ta en vända till med snöskyffeln.

Vilket underbart liv.

12:e December Solen har smält all vår fina snö. Vilken besvikelse.Min granne säger att jag inte ska oroa mig, vi kommer absolut att få en vit jul.Ingen snö på julen skulle ju vara förskräckligt! Juha säger att i slutet på vintern kommer vi att ha så mycket snö att jag aldrig vill se snö igen. Jag tror inte att det är möjligt.

Juha är en trevlig prick. Jag är glad att han är vår granne.

14:e December Snö, underbara snö! Det kom 20 cm i natt. Temperaturen hade sjunkit till -20.Kylan får allting att gnistra. Vinden gjorde mig lite kall, men jag värmde upp mig med att skotta uppfarten och trottoarerna.Detta är livet! Snöplogen kom tillbaka i eftermiddags och begravde allt i snö igen. Jag insåg inte att jag skulle behöva skotta så här mycket, men jag kommer verkligen i form på det här viset.

15:e December 50 cm till. Sålde min van och köpte en fyrhjulsdriven bil i stället.Köpte vinterdäck till frugans bil och två extra snöskyfflar. Frugan vill skaffa en vedspis utifall elektriciteten skulle sluta fungera men jag tycker det verkar löjligt.Vi bor ju faktiskt inte i Alaska.

16:e December Snöstorm i morse. Föll omkull på isen på uppfarten när jag saltade.Ont som fan. Frugan skrattade i en timme...Roligt..

17:e December Fortfarande nära -20. Vägarna är för isiga för att man ska kunna ta sig någonstans.Det var strömavbrott i fem timmar. Inget att göra utom att stirra på frugan och försöka att inte irritera henne.Vi skulle nog ha köpt en vedspis, men det erkänner jag inte för henne. Jag hatar när hon har rätt. Jag kan inte fatta att jag fryser ihjäl i mitt eget vardagsrum.

20:e December Elektriciteten är tillbaka igen, men det kom 35 cm till av den där vita skiten i natt.Mer snöskottning. Det tog hela dagen. Snöplogen kom två gånger idag. Försökte hitta en grannunge som kunde skotta, men dom var upptagna med att spela hockey sa dom.Jag tror dom ljuger. Ringde till den enda järnaffären i trakten för att fråga efter en snöslunga, men dom var slut. Dom får kanske hem fler i mars.Jag tror dom ljuger.

Juha säger att jag måste skotta annars kommer kommunen att göra det och sedan skicka mig en räkning på jobbet.Jag tror Juha ljuger också!

22:a December Juha hade rätt om att det blir en vit jul. Det föll 32 cm till av vit jävla snö inatt och det är så inihelvete kallt att det antagligen inte kommer att smälta förrän i Augusti!Det tog mig 45 min att klä på mig och gå ut och skotta i morse, sedan blev jag pissnödig. När jag klätt av mig, pissat och klätt på mig igen så var jag för trött för att skotta.

Försökte hyra Juha att ta hand om snöröjningen resten av vintern eftersom han ju har en plog på sin lastbil, men han säger att han inte har tid.Jag tror att den jävla skitstöveln ljuger!!

23:e December Bara 5 cm snö idag. Det är nollgradigt nu. Frugan ville att jag skulle juldekorera huset i morse.Är hon helt jävla slut eller? Varför sa hon inte det för en månad sen?Hon säger att hon gjorde det men jag tror fan kärringjäveln ljuger!

24:e December 15 cm. Snön har blivit så jävla hårt packad av snöplogen att jag bröt av skyffeljäveln. Tror jag fick en hjärtattack också.Om jag får tag på han som kör plogbilen så ska jag fanimej ta tag i pungen på han och dra honom genom snön! Jag vet att det jävla psykot gömmer sig runt hörnet och väntar på att jag skottat färdigt, sen kommer han i 100 knyck och plogar igen allt..Tanten ville att vi skulle sjunga julsånger medans vi öppnade julklapparna men jag var för upptagen med att spana efter plogbilen.

25:e December God jul. 50 cm till av förbannad jävla snö!!. Blev insnöad. Tanken på att skotta får mitt blod att koka. Gud vad jag hatar SNÖ!!!Plogbilsföraren stannade till idag och frågade hur läget va, jag slog till den jäveln i huvet med skyffeln...

26:e December Fortfarande insnöad. Vad fan skulle jag flytta hit för, jävla håla!!Och allt var HENNES idé..Hon går mig på nerverna...

28:e December Fortfarande insnöad. Satmaran gör mig galen. 29:e December 25 cm till. Juha säger att jag måste skotta taket annars kan det rasa in.Jävla dumskalle, tror han att jag är helt sänkt eller??

30:e December Taket rasade in. Plogföraren har stämt mig på 1 miljon för att jag slog honom i huvet och kärringen har åkt till sin mamma...

31:a December Eldade upp hela jävla hushelvetet.. Ingen mer snöskottning här!!

8:e Januari Jag mår så bra. Jag älskar dom här små pillren dom ger mig, men varför är jag fastbunden i sängen?

Nu dansas julen ut

2010-01-09T04:57:00.000-08:00

Eller dansar var kanske att ta i...fäktas ut stämmer bättre som beskrivning! =)

Knut har förvisso inte riktigt anlänt men jag är faktiskt för första gången på många år väldigt less julsakerna innan 20:nda Knut. Så idag, iförd morgonrock och utan att vare sig ha druckit klart morgonkaffet eller frukosterat fick jag ett "anfall" och röjde bort alla pinaler, klädde av granen och fäktade ut den, buntade ihop hela nedervåningens pynt i två stora ikea-kassar, drog ner den enda julfärgade gardin jag haft och ordnade en ny hissgardin av vit spets. Tyvärr håller kylan i sig vilket innebär att shoppingturen a la Luleå ställdes in och jag har därför fått nöja mig med webshopen..så några fina nya attiraljer har jag inte fått inreda med. Men det går oftast mycket bra att göra gamla saker som nya med hjälp av lite justeringar.

Jag gillar gamla välanvända burkar och har ställt fram några av mina som under julen fått krypa in i skåpen då det funnits framme för mycket. Här är två vackra bilder som exemplar;

Tyvärr försvann min sovmorgon i morses upp i rök då kaminen i köket slocknat och jag fick frossa mig ur sängen i endast 18 grader inomhus för att göra upp eld. Och i samma stund som Mario aka Jösse får syn på mig på morgnarna lämnar han inte mig ifred en stund. De ska gnuggas nos, gnidas svansrot, tvättas, putsas, jamas, kurras, strykas, springas runt och göra allt för att få mig till liv och om jag mot förmodan lyckas slumra om ja då sätter han sig så nära mitt öra han bara kan och lägger av ett demonstrativt; MJAAAAAOOOOOOOOO! =)

Ibland är det omåttligt tröttsamt att vara särbo/halvsingel/ensamboende eller vad det än ska kallas från dag till dag..och alltid ha ett helt hus måsten och fix på mina egna axlar. En del dagar tar det emot att skotta gård, bära pellets, elda, fylla pellets, fixa bil, mat, tvätt, städ, katter, jobb...pust..Men så å andra sidan är det såååååå skönt att slippa sitta inklämd i en liten lägenhet och inte kunna röra sig någonstans (och då allra helst på sommaren). Har suttit och tittar runt på alternativa bostäder men en sak är då säker; norra sveriges bostadsutbud sträcker sig inte mycket längre än till 60- och 70-talens grånade betongkomplex när det kommer till lägenheter. Fy så ocharmigt!

Nu gör jag lördag en stund och lägger mig tillrätta i soffan och läser senaste nummret av Drömhem och trägård och suger i mig lite inspiration. Perfekt för alla som vill få lite nya tankar och idéer när det gäller att göra det fint så här efter jul!

Trevlig Helg!

Lovely for Kids

2010-01-07T14:17:00.001-08:00

Egentligen var det min kära kollega Katarina som sprang på den här sidan. Men jag bara måste dela med mig till er. Nu har jag själv inga småfotingar hemma. Men det händer ju ändå att jag köper barnkläder till familj, släkt eller vänners små.

Och flera av er gör säkert detsamma, båda till egna och andras. Och om ni då precis som mig avskyr barnkläder förstörda av fula plastiga tryck så som monster, bilar, bollar, stjärnor, konstiga figurer eller annat sk*t (ursäkta ordvalet =)) så ta en titt här;

Danskar kan det här med mode och skönhet. Det har jag alltid påstått och envist hävdat enda sen den dagen jag sprang på Guds gåva till kvinnorna en solig dag på Ströget i Köpenhamn (ja tjejer jag kan lova att Mannen som passerade var något gudomlig..och jag har tom. för pojkvänner erkänt att något snyggare mer fulländat aldrig kommer skådas av mig igen) Nåja..det var en liten passus..återigen..Danskarna kan det här med design och stil.

Eller har ni sett ngt sötare?

Ni som vill se mer; kolla in www.roselille.dk

Kram

Lisa Ekdahl - Ljug för mig älskling - subt

2010-01-07T14:08:00.001-08:00

Ishavskyla i Januari

2010-01-07T02:18:00.000-08:00

Termometern utanför Gabriellas hus visar idag på -37 grader och trots att himlen är glasklar och skiftande i alla nyanser av blått, träden är snötyngda så att de nu liknar cigarrer och allt är så vintervitt vackert att man baxnar är det inte mycket som får oss infrusna nordbor att sträcka ut näsan utanför dörren. Jag gjorde precis ett tappert försök och tog med mig allehanda godsaker i djurmat jag kunde inbringa från skåpen och gick ut...men jag kan lova att jag inte stannade längre än nödvändigt. Nu har iaf de små som ska vistas där ute också fått sitt...(ett under att de inte fryser r*ven av sig om ni frågar mig)

Dagarna har tickat på och plötsligt befinner vi oss redan på den 7:e januari och en vecka av det nya året har gått. Knut står och bankar på dörren men än så länge har han fått stå där för mig. Jag har inte plockat ner julpyntet. I helgen har jag långledigt och hade därför tänkt slå några flugor i en smäll. Åka ner till kuststaden och både hälsa på vänner och bekanta och besöka lite mysiga affärer. Som bla. Hjortgården (som fortfarande inte har fått ett besök trots all inspiration jag fått genom deras blogg men också andras bloggar) samt Indiska. Jag tycker inte om när julen ska tas bort och det blir så där kalt och tomt, utan hellre vill jag få in lite nytt och vårigt fräsht. Och om det inte vore för skräck scenariot hallen som visade att gamla hus minsann inte är snabbrenoverade med 23 lager gamla tapeter och div. andra nödlösningar som döljer sig så fort man börjar riva hade jag nog kunnat dra igång projekt kök eller sovrum. Samtidigt som förändringarnas vindar blåser och jag inser att jag nog får lugna mig ett slag. Lite till. Nå iaf men den stundande kylan vågar jag nog dock inte trotsa kylan och bege mig ut på vägarna och tom. besöket från söder kan för första gången kännas lite skönt inte blev av. Åka till Kallax 21.30 på kvällen i -37 är ingen höjdare!

Då kamerabatterier återigen strejkat och jag därför inte kan bjuda på de bilder jag planerat från mina dagar sen sist får det bli lite inspiration. Härliga bilder på kök inte minst. Ljuvligt vitt! .

Bilder tagna från Indiska.se & Allitihemmet.se

Ett tips i dessa dagar är att göra som jag, Storebror och Dennis har gjort de senaste kvällarna. Bädda ner sig i soffan, ge sig i kast med att tömma julens alla chokladlådor (vågen kommer fullständigt flippa ur efter detta dock) och hyra några rullar. Kan varmt rekomenderas

Nu är det dags för frukost och sedan bylta på sig för att försöka styra bilen mot jobb.

Ha en fin dag Ni Alla!

Kram G

Äckel

2010-01-02T05:41:00.000-08:00

Förr eller senare visar Alla i vår närhet vad de går för. Sanningen kommer ALLTID fram till slut. Och dumdristig är den som tror något annat fast det är förvånansvärt hur lätt en del tycks inbilla sig att det funkar att mörka, låtsas och spela ett spel...

En vacker dag rasar fasaden och korthusen trillar ihop för minsta lilla vindpust som passerar.

Kvar finns ingenting annat än ett svart tomt gapande hål. Däri hörs ekot av besvikelse, brytna förtroenden och en tillit som trasats sönder i tusen små bitar.

Lukten av förruttnelse sprider ut sig och intar varenda vrå i själen som förr var fyllt med värme..
..nu stinker det bara av Äckel.

G

Happy New Year!

2009-12-30T10:34:00.001-08:00

Året 2009 tickar som bäst mot sitt slut...och Nyårsafton står för dörren. Ett år, ett kapitel, ett avslut och en på nytt början. Nyår är alltid något märkvärdigt. Något nostalgiskt, sentimentalt men samtidigt nyfiket, nystart och nya möjligheter.

Året 2009 har för mig inneburit och innehållit så mycket att jag omöjligt kan sumera allt tättvist här.
Året 2009 var året då jag fick mitt livs andra tillsvidareanställning. Året då jag fick min första egna betalda sommarsemester. Året jag flyttade tillbaka till Överkalix efter ett antal år borta. Året jag fick de bästa kollegorna i världen. Året jag blev särbo med 150 mils avstånd till min käre. Året då jag spenderat otaliga timmar på flygplatser och i flygplan. Året då jag flyttade in i hus. Året då Zanzi o Mario kom till mig. 2009 var året då jag förlovade mig. Året då min kära kusin J gifte sig med sin J. Året då jag fick delta på ett Irländskt bröllop live. Och en av de saker jag så här i efterhand är mest stolt över; 2009 är året då jag stod framför 150 gäster som toastmaster (på vingliga ben)och på engelska lyckades genomföra kvällen och till och med få till mitt tal till de nygifta och leverera det så tårarna rann..(tillslut inte bara på släkt och vänner utan nästan på mig själv också).

2009 är året då jag träffat många av Er där ute. Och med er delat massvis med fina stunder. Men också stunder av tårar och sorg. En del av er är nära vänner eller släkt sen förr. Andra av er är nya möten och flera av er, både gamla och nya, Vänner för livet.

För mig går firandet i år i ett relativt lugnets tecken. Jag ska umgås med mina kära föräldrar och goda vänner. Jag önskar er alla en fin trevlig kväll tillsammans med era nära och kära eller på egen hand och framför allt:

ETT GOTT NYTT ÅR!

(Och kom ihåg, lämna aldrig till imorgon att göra det du kan utföra idag. Tiden går fort och en vacker dag kan det vara för sent!)

Littiäinen en del av min barndom

2009-12-29T11:25:00.000-08:00

Det var i ett tunt lager nysnö som Johan Salmi, 74, såg björnspåren.

ÖVERTORNEÅ. Spår efter en ovanligt stor björn. De var mer än två decimeter långa och nästan lika breda. Björnen hade verkligen lufsat fram. Johan såg hur klorna gjort långa repor i snön, som om björnen knappt orkat lyfta tassarna. Och det var mitt i byn.
Johan Salmi ringde Norrländska Socialdemokraten, ifall de skulle vilja ta en bild av björnspåret i byn, för att det var så stort. Men lokalredaktören sade att det är för svårt att ta såna bilder när snön är tunn. Men han skrev en notis i bladet: "Spår av björn i Littiäinen."
Frågan är om man kan kalla Littiäinen en by. Den består av tre-fyra hus vid den infrusna vägen mellan Hedenäset och Vitvattnet, i den västliga taigan: barrskog, myrar, tjärnar, björnland.
Johan Salmi står som "Arb" i telefonkatalogen, Övertorneådelen. "Arb" för arbetare. Han har varit arbetare i hela sitt liv, vägarbetare, järnvägsarbetare, skogsarbetare. Han skulle i och för sig också kunna kalla sig hemmansägare, det är rätt många i byarna omkring som gör det.
När jag ringer honom frågar han om jag varit där tidigare. Jag drar på svaret. Han säger: Det är bilspår utanför huset och nån med lågskor har stått på dörrtrappen. Jo, det är jag, han var inte hemma först. Men nu kan jag komma ut. Johovisst.
Vi sitter i köket. Det gör man. Vid matbordet. En färdigläst tidning, en påse socker, en klockas tickande, var sitt sus från spisen och kylen. I frysen finns abborre, älg och ren. Johan Salmi har inte ätit köpekött eller köpefisk på 20 år. Det finns tre matvaror, säger han, som man aldrig tröttnar på:
- Det är abborre, lingon och hårt bröd.
Det finns en stämning i såna här kök som kan få en att säga helt banala saker utan ängslan för att bli nitad. Så jag säger att här är långt från Stockholm. Johan Salmi säger att han nog varit i Stockholm. Han har gjort den norrbottniske arbetarens långa runda i Sverige, jobbat sig fram där jobb erbjudits.
- Jag säger som finnen sa om Stockholm, säger han, nog äre fint och grant, men det är bra avsides.
Han har många norrbottningars syn på makthavarna i huvudstaden.
- De tar skogen, malmen och elkraften från oss och ger oss bidrag tillbaka. Det är vad vi får som ersättning, det kallas bidrag.
Johan Salmi återvände från sin svenska runda till Littiäinen utan att tveka en sekund. Till jakten och fisket och skogen, som är en helt annan värld bara tio meter in från bilvägen.
- Vad skulle de göra i Kiruna om de inte hade fisket, jakten och skotrarna? säger Johan Salmi.
Han talar om unga män, i alla fall om män, det hör jag. Och den aning om en insikt jag får handlar om män, man sedan många tusen år, liksom avlutade män, rena virket.
Hur långt är det från Littiäinen till mjältbrandsbreven i New York och Washington? Johan Salmi säger att det är så långt att ingen känner ängslan.
- De skulle knappt komma på tanken att utrota oss, säger han, så få som vi är och glesa här uppe.
I Tornedalens jordbrukstrakter finns gott om centerpartister. Så finns sossar och vänstern, förstås. Och nu finns Lars Törnman från Kiruna.
- Jag tycker det är bra att han säger ifrån, tycker Johan Salmi. Jag tror nog jag ska rösta på honom. Och det kan bli många fler. För på alla möten måste det till att någon säger nåt. Även om det är fel, så är det nödvändigt att någon säger nåt. Annars stelnar allt och förändras ingenting.

Döm av min förvåning när jag mer eller mindre av en slump sprang på denna artikel/krönika på webben och fann att den faktiskt publicerats av en journalist i Expressen 2001. För er som inte vet vad eller var Littiäinen är eller ligger ska jag genast upplysa er. Precis som det står i artikeln så är Littiäinen en så liten by att man idag knappast ens längre kan kalla den by. Vid en stor vacker sjö ligger några gamla gamla hus längs med en liten grusväg mellan skogen och vattnet och det är den vackraste tystaste plats på denna jord.

Mitt i ingenstans finns en liten plats så orörd och stilla mitt i innersta Tornedalen närmare bestämt i närheten av Hedenäset..eller med Haparanda som närmsta större ort. Där föddes min mamma, i farbror Alvars hus och där växte hon och hennes syskon upp med morfar Oskar och mormor Ellie. Utan några gatlysen, bilar, asfalterade trotoarer, daghem eller skolor på mils avstånd. Och det är där som jag spenderat otaliga barndoms somrar, sport och påsklov, jullov och helger. Och så här i jul- och nyårstider kommer jag alltid att tänka på en del av de dagarna. Vackra minnen och härliga stunder som jag fått tillsammans med släkten i Littiäinen.

Tyvärr försvann min älskade morfar Oskar redan när jag var 6 år. Trots att jag inte var gammal då så minns jag honom klarare än många andra personer som vandrat in och ut genom livet. Min morfar var en sann Man av Tornedalen. Den snällaste, vänligaste, plikttrognaste själ på denna jord. Ingen idag kan ens föreställa sig det arbete han utförde med sina bara nävar 6 dagar i veckan mitt i mörkaste skogen. Hans ödmjukhet och principfasthet, hans övertygelse om livet kan än idag slå emot mig lika glasklar som om han stod framför mig. Med ett enda ord kunde morfar deklarera en åsikt eller uppfattning rörande ting som för andra människor skulle ta en hel monolog att säga ingenting om. Min älskade morfar har jag saknat varje dag.

Nu finns han inte kvar. Och kvar av alla de små krökryggade gubbarna som brukade komma hem till honom, klä av sig alla kläder o lägga dem i stora högar på hans kökssoffa när jag var barn för att sedan gå ner i källaren och bada vedeldad bastu tillsammans finns det bara en. Han bor kvar i byn fortfarande. Och så "Jossa" då..som finns med i artikeln..men han var ännu då för ung för bastubadandet. Men Littiäinen står kvar. Morfars hus står kvar. Nu med min moster i. Och där har jag och kusinerna värmt oss på varm Oboy fler än ett jullov. I svartaste decemberkvällen åkte vi runt runt, på ängar, isen och fastnade i diken och snår...med kusin Jan som skoterförare och jag och min kusin Johanna inbäddade på gransläden bakom..just i dessa mellandagar för vad som nu börjar vara ganska många år sen.

Inte hade vi en tanke på biosalonger, x-boxar, laptopar, mobiltelefoner, mellandagsreor, playstations, dataspel eller annat som dagens barn fullproppar sina jullov med. Och jag vill inte påstå att allt var bättre förr. Men jag är alldeles alldeles säker på att om jag här kunnat visa er de bilder jag har på våra rödrosiga kinder, våra stora flin och våra pigga glansiga ögon så strålar vi en glädje och lycka som ett barn idag vars upplevelser sträcker sig till en animerad värld aldrig ens får smaka på.

Och visst var den där björnen även de åren. När vi lekte vid stranden passerade björnen på vägen ca 50 meter ifrån oss. Och kvar är den garanterat än tillsammans med svalorna, räven, älgarna och svanarna vi alltid träffade på.

Som sagt, jag önskar så att jag besatt en scanner just nu..för att kunna visa er lite bilder. Men tills dess får ni försöka föreställa er...
...mitt älskade Littiäinen.

Mellandagar

2009-12-27T09:42:00.000-08:00

Idag är den första av mellandagar...och jag ska välvilligt erkänna att det passar mig mycket bra! Juafton, juldagen och annandagen passerar alltid så snabbt. Det är så mycket som ska göras, hinnas och av tradition ska firas så dagarna tenderar att bli nog så uppbokade i mitt tycke..När mellandagarna sedan kommer så blir det åtminstone i mitt liv mer frihet att varva ner och ta dagen som den kommer. Ja lite friare helt enkelt. (Dessvärre jobbar jag alla utav dem utom idag så just i år känns det inte så fria och sköna som de brukar)

Lite stress blev det ju faktiskt ändå så där innan aftonen men det har varit en mycket mysig jul som oftast. Sedan 30 år firar min familj i föräldrarnas hus och så har vi gjort även i år. Alla syskon, syskonbarn och respektive. Kalleanka, glöggmys, julbord, tomten, klappar och alldeles för mycket go fika och choklad. =) Juldagen var det dags för både julmiddag hemma hos mig, firande av Storebrors födelsedag och lite party med vänner och bekanta. Annandagen gick för första gången på flera år dessvärre mer i trötthetens tecken pga nattliga eskapader men bjöd dock på bastubad och fikastund hos mor o far och mysig kvällsmiddag här hemma bara jag & H innan vi somnade framför nattfilmen bland chokladkartonger.

Tänkte bjuda er på några juliga bilder från min jul och mitt hus innan jag ställer mig vid spisen igen. Magen kurrar alldeles för mycket för att det ska bli något av konstruktivt bloggande upptäckte jag plötsligt. =) Dan före dan klädde vi som omnämnt granen. Och för alla som ev. undrar. Ja den är riktig! Skulle aldrig få för mig att inta ngn plastig varelse (då jag inte heller lider av någon allergi) och NEJ NEJ och åter NEJ alla granar är INTE drabbade av svamp eller annan sjuka. Denna hämtade Paps och Storebror till oss och lyser så mysigt och doftar underbart i mitt kök. Hellst vill jag inte behöva köpa en heller och har hittils haft den stora fördelen att få hjälp med huggning och hemtransport av en vild, i mitt tycke ser de man kan köpa för konstgjorda ut än de som växer vilt och känns lite mer äkta.

Så här såg det ut hos mamma och pappa på julafton. Deras julgran innan julafton.

Ett enkelt sätt att kombinera hyacinter. Jag tog en gammal adventsljusstake och ställde dem på rad och så i med lite mossa. Då jag trodde att dessa blommor var totalförbjudna när det skulle komma en allergiker köpte jag inga, förrän dan före dan före dan då jag hittade näst intill luktfria. Därav har det fortfarande inte slagit ut..

Det har däremot min vackra Amaryllis. Och Nu har den tom. ännu fler blommor än här på fotot. Oj så vackra dessa blommor är! För varje år blir på något sätt blommor och växter allt viktigare i juldekorerandet för mig. Inte så konstigt kanske..levande varelser är ju alltid vackrare än döda ting.

Avslutningsvis hittade jag några vackra vintervyer som fanns på datorn. Dock tagna när snön knappt täckte marken och det därför ser lite sparsamt vitt ut. Nu har vi betydligt mer av den vita varan. Tycker dock att vintersolen är så vacker på dessa bilder från min tomt att jag bjuder på dem ändå. Tänk att nu går vi bara mot ljusare tider! =)

Som sagt..magen kurrar och det är dags för mig att svänga ihop något i köket.

Till er Alla önskar jag en God Fortsättning så länge!

KRAM
G

GOD JUL

2009-12-24T01:32:00.000-08:00

I julrush och med en massa förberedelser avklarade har jag inte haft tid att uppdatera eller visa er de utlovade bilderna. Det har pysslats, pyntats, fixats, kockats och slagits in alla julklappar. Igår somnade vi sött efter uppesittarkvällen som små grisar i mitt hus.

Dopparedagen är här och jag vill passa på att önska Er Alla

En Riktigt God Jul!

Ta vara på varandra och tänd många ljus, vila och må gott!

Många kramar till Er Alla.

Dan före dan

2009-12-22T11:34:00.000-08:00

God kväll Kära Ni!

Dan före dan före dan är redan här och i dessa dagar går det undan. I affärer likväl som på gator och torg, på motorvägar och i de flesta hem. Jag har faktiskt varit otroligt förutseende och också lyckas sprida tanken om planering vidare. I år är det ovanligt välorganiserat både hemma hos mig och i huset där hela familjen som traditionen bjuder firar julafton. Och ändå är det en hel dag kvar. Nåja nu ska jag inte slå mig förmätet på bröstet för hips vips så händer något som raserar all frid jag inbillar mig kommer vankas..

Gårdagen innebar en resa 10 mil söderut tur och retur i totalt snökaos. Uppe kring mina trakter var det ingen fara men i stan söderut var det inte roligt att ta sig fram. Än mindre var det alls trevligt att trängas och köa bakom långtradare och snörök i timmar. Både dit och hem kom vi välbehållna i alla fall och nu behövs endast några sista saker från affären imorgon, allt annat är klart. =)

Idag kom mitt sista inredningspaket inför julen neddimpandes från Nordljus. Och vilka vackra saker eller vad säger ni om dessa?

Små söta hjärtan i silver till granen.

Och såna här kulor till granen

Och kronan på verket..

De efterläntade hyacinterna är också inhandlade och komponerade. Jansson är färdig och likaså revbensspjällen a la Ernst som H som bäst tar omhand. Imorgon ska skinkan och mimosasalladen tillredas tillsammans med lite övrig mummsig mat. Och på kvällen kommer bror med son och så ska vi tillsammans klä granen, ställa fram gottebordet och ta en varm go glögg och uppesitta! =) Fler bilder på detta kommer.

Nu vill jag bara önska Er alla en trevlig Kväll!

Recept på Saffranskaka

2009-12-20T09:25:00.000-08:00

Färdigt på: 45 min

Ingredienser

Till 1 kaka:

3 st ekologiska ägg

2.5 dl strösocker

1 tsk vaniljsocker

50 g smör

1 dl mjölk0.

0.5 g saffran

1 msk ljus rom

3.5 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1 nypa salt

smör och kokosflingor till formen

florsocker till pudring av kakan

Gör så här
1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker vitt och riktigt pösigt.
3. Smält smöret tillsammans med saffran, rör i mjölk och rom, blanda det med äggsmeten.
4. Blanda vetemjöl, bakpulver och salt och vänd försiktigt ner det i smeten.
5. Smöra och bröa en sockerkaksform med smör och kokosflingor. Fyll med smeten.
6. Grädda kakan i mitten av ugnen i 25-30 minuter. Prova med en sticka, den ska inte vara kladdig.
7. Låt kakan svalna något och stjälp sedan upp den på en tallrik eller ett brödgaller. Pudra över florsocker vid servering.

Mitt eget tips!

Du vet väl att för att kakan inte ska bli torr ska du bevara sockerkaksformen på kakan som lock efter du stjälpt upp den. På så sätt bevaras ångan och fuktar kakan.

Trevlig 4:e advent!

Julen närmar sig

2009-12-18T12:20:00.000-08:00

Så har vi kommit till veckan före veckan då mycket skall fixas och donas med runt om i vårt avlånga land. Eftersom min långledighet bjöd på mycket egen tid så har jag pysslat på och donat med ett och anat för att faktiskt försöka undvika julstressen nästa vecka.

I måndags damp Storebror med son ner och levererade en av mina efterlängtade köp från Jultidningarna. Och det visade sig vara precis en sådan bok jag föräntat mig. Inspiration till tusen och ett och annat fyndigt recept på både ätbara saker och annat småpyssel.

Och jag satte genast igång att studera...och bestämde mig snabbt för att fixa julknäcken a la Ernst denna gång. I micron 10-12 min. En variant fullspäckad med nötter men eftersom det finns de som är dödligt allergiska gjorde jag också en mer traditionell variant med bara mandel. Måste erkänna att jag alltid ställt mig mycket skeptisk till microvarianter av matlagning. Men dessa blev alldeles perfekta. Smakar precis som spiskokt knäck men är så mycket enklare att laga och dessutom följde jag Ernst råd och skippade knäckformarna till fördel för brytbitar! Att rekommendera! =)

Och visst är det mysigt när man väl varvar ner och tar sig tid att julpyssla i lugn och ro? Inte för att man måste utan för att det är roligt och julstämningsskapande. Brorsonen lyste upp som en lykta i mörkret och likt alla barn måste han ju bara provsmaka en, två och tre gånger. Det är så härligt att få ha andras barn omkring sig till låns när man själv inte har några små..för att få se det där speciellt tindrandet i ögonen så fort det vankas julmys.

Så här smaskigt blev det!

Min mamma som jobbat som lärare i kommunen i 40 år la i tisdags pekpinnen på hyllan för gott, ställde undan skolväskan och gick i pension. Det innebar extra tidigt jullov för henne i år och därför tog vi oss tid för ett gemensamt julbak i onsdags. Så i tidig iskall (termometern visade på -27.9 hemma hos mig) morgonstund åkte jag hem till mamma och pappa fullproppad med recept och ingredienser. Mamma slängde ihop fler lussekatter och bullar och jag följde återigen Ernst råd om gudomliga kanelhjärtan...gudomliga blev dem också...efter stor frustration med degen...men det var det värt. Sen gav jag mig i kast med Leilas underbara Saffranskaka...och äntligen kom min Rom från Brasilien väl till pass. Och sicken kaka sen...Bilden ovan är tagen från recept.nu men jag vill påstå att min blev precis lika vacker....och Sicken smak! Då följde jag också hennes instruktioner slaviskt..hihi

De senaste två dagarna har jag återgått till jobbet och har också hunnit avverka ett glöggmingel helt oplanerandes för mig och kollegan igårkväll. Dessutom hann jag nästan handla klart alla julklappar idag innan jag gick på passet och kände mig mer än nöjd över min effektiva shopping!

Nu vankas det en glögg och lite mer funderingar..föränringarnas vindar blåser..men först som sagt den där glöggen.

Ha en fin kväll och en trevlig lördag Alla Ni!

KRAMAR/G

Kackel i Hönsgården

2009-12-15T04:31:00.001-08:00

Fick precis lite intressant information om vad jag tydligen skriver om och vad som jag själv uppenbarligen har missat händer i mitt liv.

Enligt rykten om cirkulerar, tom. i den närmsta kretsen så har jag tydligen inte bara blivit bjuden på en fin födelsedagspresent av min KUSIN J som jag skrev om i mitt inlägg nedan "Fairytale of New York" utan jag har till och med den stora lyckan att ha fått en resa av ingen mindre än min fd. sambo H (en muta dessutom!!!!). Märkligt att ingen av oss berörda vet om att så är fallet.

Men ni andra som VET SÅ MYCKET om mig, mitt liv och mina presenter får gärna skriva en rad och berätta om det. Eller kanske vill ni inte dela med er av era antaganden till mig utan hellre sprider dem löst omkring er..eftersom jag inte har fått en enda förfrågan om vem som bjudit mig eller i vilket syfte här i min blogg. Ni som skrivit fina gratulationer behöver inte känna er träffade då jag vet att Ni inte har något med personen som meddelat mig ryktet att göra.

Så vem Ni än är som kacklar runt; Familj, vänner, bekanta eller obekanta. Fortsätt gärna att KACKLA men tänk på att Det oftast kommer fram. Och ni har med detta inte spridit ett dugg värme, kärlek eller omtanke för mig som person eller gjort något för att underlätta en redan tuff tid i mitt liv.

Tack så mycket!
G

Midvinterkyla i Luciatider

2009-12-14T03:33:00.000-08:00

God morgon kära Ni! Egentligen börjar dagen ta form av eftermiddag men eftersom jag är långledig (me like!) och inte hade någon brådska i säng igårkväll så har jag tagit sovmorgon. Så länge mina kära fyrbenta små vänner tillät mig vill säga..innan Mario fick nog av att vänta på att få ta sin sedvanliga morgonrunda runt huset. Hörde han gå lös på div. saker han vet att han INTE får röra men slog dövörat till. Ända fram tills han gav sig på min fina vita tomte jag fick i julklapp för några år sedan..den är bannlyst för honom..och när han ska vara en riktig "finne i r*ven" beger han sig till den och puffar och sliter i den..så det var inte annat för mig än att kravla mig ur sängen..raka spåret till ytterdörren och slå upp den för att känna -15 grader isande kyla stryka sig mot bara ben...brrrr...Det har åtminstone blivit varmare med tanke på gårdagens -22 hos mig...

Helgen som gått har minst sagt varit späckad. Tredje advent, Lucia som innebär att min brorsdotter Isabelle redan hunnit bli 14 år!!!!, besök från södern mm mm. Har hållit oss hemma och vridit och vänt på livet i största allmänhet och känslostormar i synnerhet. Fixat och donat med lite smågranar, griljering av årets första julskinka, provsmakat årets första glögg, inhandlat lite julklappar till småfolket samt mina efterlängtade Gore Tex kängor...(nu j-lar ska det vandras) och tänt en massa ljus. Har också shoppat loss på julgranstillbehör så nu är väntan spänd på vad pappa ska komma med från skogen. Som ni ser tänker jag alltså inte sätta mig på första bästa flygstol..utan stanna kvar här med en varm glögg i handen och titta på min julgran. =) Idag insåg jag dessutom hur kort det är kvar till julafton..och panikslagen som jag nästintill blev fick jag göra en online-shopping för att försöka stilla samvetet över att jag hittils köpt NOLL julklappar (jag hade ju nämligen inte tänkt köpa några heller). Tur att det existerar expressleverans! =)

För övrigt börjar väl jag vara redo för jul och mys med familj och vänner. Har ju som sagt ledig fram till torsdagkväll och iom att mina projekt här hemma för stunden är klara tänkte jag mig på lite julbak imorgon. Pynt och jox är fixat klart. Här ovan syns en bild på min absoluta favorit. Min stora vita stjärna som följt mig sen åren i Lund. Men den hänger fortf med och pryder sin plats i mitt kök..som går i vitt som ni ser (men med lite röda detaljer iaf så storebror, Sis och Paps håller sig på mattan..tänk att jag ska ha en sån stor familj och alla naturligtvis likt mig själv måste lägga sig i allt..tom. färgen på gardinerna hos varandra..haha) Mer vitt har det som jag nämnt ovan.

Här syns en del av min hall som jag utlovat(den minsta delen som även den varit alldeles vinröd med bård i mitten som sagt). Som min käre far har slitit och slitit. Och så kom ju den där målaren som jag inte ens visste om att jag hade i släkten och dessutom ville han ju knappt ha betalt..så gissa om jag är nöjd!? =)

Och här står också min stora favorittomte som Mario envetet ger sig på och tuktar. Den har fått byta plats tre gånger i år för att han inte kan hålla tassar och tänder i styr. =)

Så här ser min murstock ut (som än idag fungerar trots alla år huset har på nacken). Idag är den framtagen, påputsad och vitmålad. För ett år sedan hängde här köksfläkt och skåp. Framför denna står nu min kamin och sprakar i köket och detta har min duktiga pappa och Storebror fixat (med viss assistans av bla. den yngre storebrodern).

Avslutningsvis bjuder jag på några vackra midvinterfoton tagna från min gård. I skrivande stund har jag som vanligt smågäster fulla tomten. Och som bäst kilar inte bara en utan nu också två ekorrkompisar upp och ner och om varandra för att mummsa på en massa gotta. Ni är ju några som fått ta del av historien om dessa söta varelser och jag kan fortfarande stå i timmar och studera dem...

Så här vackert lyser solen på trädtopparna..och det knarrar ljuvligt under fötterna. Häromdagen när vi tog oss en liten promenad längre in i skogen upptäckte vi dessutom spåren efter ytterligare tassar som tydligen stryker på min lilla skogsväg om natten. Jag är ingen djurexpert men av google att döma har jag Lodjur eller Mårdhund inpå knuten. Numer är det rätt spännande att gå ut och ställa sig utanför ytterdörren mitt i natten när det är som svartast och alldeles knäpptyst..och som jag alltid sagt...fler än en gång har jag känt mig så iaktagen där jag stått...fast jag aldrig kunnat iakta tillbaka pga mörkret.

I natt hörde jag räven på ängen en bit bort återigen..skällande utan att jag kunde se den...men det gör ingenting..jag vet om att den finns där och aldrig aldrig behöver jag känna mig ensamen här!

Nu är det dags för lite frukost och ikväll blir det middag hos kära Syster.

Ha en fin dag.

KRAM
G

Fairytale of NEW YORK!

2009-12-11T13:15:00.000-08:00

Jag kan knappt fatta själv att det jag nu knapprar ner är sant. Jag har förvisso satt mig på ett flyg med väskan packad mer än en gång, besökt andra världsdelar än vår egen och allt som oftast hellre lagt hela löner på utlandsresor än på kläder och jox men på senaste åren har det dock blivit betydligt mer sällan.

Dock har jag ALLTID ALLTID ALLTID drömt om USA och New York..inte bara som ett resmål utan som min egen bostadsadress. Jag har på något sätt känt att bara namnet på staden gör mig helt knäsvag. Och många är de gånger jag bannat att jag inte drog över direkt efter gymnasiet..ja ni vet..man ångrar aldrig det man gjort bara det man inte gjorde...

Hursom...härom dagen kom en "liten" för tidig födelsedagspresent.

EN RESA TILL NEW YORK!!!!

Jag vill skratta, skrika, hoppa i sängen, rulla mig på golvet och springa naken i snön.

YES YES YES!

Och jag känner faktiskt på mig..att detta betyder något..jag har alltid vetat där långt inom mig..

MEN JUST NU ÄR DETTA BARA SÅ SJUUUUUKT ROLIGT!

I övrigt tillönskas en trevlig helg!

Gabriellas Hus

2009-12-08T08:39:00.000-08:00

Så här i förkylningstider då rastlösheten slår till och jag vägrar ligga still hela tiden tänkte jag i eftermiddags äntligen ta fram kameran, låna usb-sladd och bjuda er på några bilder från mitt hem. Men så hade inte bara sladden sagt upp sig utan så även batterierna i kameran. =( Så tyvärr blev det inga nytagna bilder på hallen, julpyssel mm som jag tänkt bjuda på. Jag lovar att det ska fixas inom kort! =)

Däremot slog det mig att det ju ganska korkat är av mig, med tanke på vad jag döpt min blogg till och vad jag en gång också ämnade skriva om inte ens ha visat en bild på "Gabriellas hus" (som sagt virrig är jag). En och annan av er vet ju faktiskt inte hur jag bor slog det mig. =) Bilden ovan är tagen i våras och underbara maj när björkarna vid min infart precis håller på och slå ut. Detta är alltså huset jag bor i på bilden ovan (och för er som känner till Överkalix ligger det precis ovanför Kalixälven passerandes Nybyn).

Och så här ser det ut tvärs över tomten. Kalixälven flyter stillsamt förbi och inbjuder till så väl härliga ispromenader (som på bilden nedan) och skidåkning på vintern som fantastiskt svalkande dopp sommartid.

Här har vi juninattens solsken vid midnatt. Jag står på byavägen framför mitt hus och beundrar sommarnattens magiska sken.

Här ser vi min systerdotter och min allra bästa Lisa (tror vi förresten hängt i vått och tårrt i över 20 år nu) på min altan. Ett helt tjejgäng var vi som firade att vi fick semester precis på samma dag i juli. Baktill syns mitt gamla "hebre" som stått här nästintill lika länge sen huset. Jättegammalt och mysigt med loft. Tänkte precis avsluta med några ljuvliga bilder från bastuflotten som tog oss ut på älven vid midnatt denna kväll. Men blogger blev envist och nu går det inte att ladda fler bilder.

Håll till godo så länge.

Nu ska jag dricke lite julmust och titta efter i jullådan om jag glömt ngn liten nisse som kan få komma fram. =)

Ni som lämnar kommentarer. TACK så jätte mycket. Jag blir lika glad alltid. Till er som lämnar er bloggadress svarar jag allt som oftast i era egna bloggar men om ni inte har en blogg eller lämnar adressen svarar jag under era kommentarer. =)

Ha en riktigt skön kväll!

Tävling igen hos Snövita Drömmar!

2009-12-08T08:32:00.000-08:00

Men den här gången är det bråttom, tävlingen avslutas nämligen imorgon den 9/12!

Säkert vill du precis som jag vara med och tävla om denna fina julstrumpa. Gå in på www.snovitadrommar.blogspot.com och följ instruktionerna.

Lycka till!

Liten klagovisa

2009-12-07T02:02:00.000-08:00

Näsan är täppt, halsen värker och lungorna känns mer eller mindre urhostade, febertermometern pendlar upp och ner förbi feberstrecket som den verkar behaga. Fortfarande riktigt slokig alltså. Vissa stunder är jag så där pigg att jag inte bara kan ligga ner rakt av. Blir alldeles för rastlös men så fort jag gör något, minsta lilla så flåsar jag värre än en otränad flodhäst som ska på långpromenad. Inte mycket att göra än att försöka hålla mig i stillhet...har så mycket jag skulle vilja fylla dagarna med just nu för att hålla tankar och grubblerande i schack..men istället får jag försöka vara så passiv som möjligt.

Dessutom gjorde jag en mindre trevlig upptäckt igår förmiddag. Jobbade ju natt och gick till jobbet i lördags med feber. Tog inte tempen förrän vid 17.00 och eftersom det inte förekommer mycket till vikarieplanering på vårat bygge kände jag att samvetet tog emot för att ringa så sent innan jobb och säga att jag inte kommer. Så jag dopade med alvedon och rullade in. Var helt slut efter en febersvettig natt igår morses och orkade mig knappt ner och upp i trapphusen för att spärra upp dörrarna. Åker hem och släpper ut katten, släpper in honom igen ett tag efteråt och ger dem mat. Några minuter senare hör jag att det jamar igen. Utanför dörren...Och mycket riktigt katten satt utanför dörren och väntade. Inget konstigt med det kan ju tyckas. Om det inte vore för att jag HELT SÄKERT VET att jag INTE släppt ut honom. Eftersom detta hänt ett par gånger innan, jag har gått ut och då mötts lika överraskad varje gång av katten, eller så har han suttit och jamat bakom dörren och jag varje gång konstaterat att hur tusan har han kommit ut, jag har då inte släppt ut honom och detta nu börjar upprepa sig allt oftare måste detta bara ha en förklaring. En gång är ingen gång och han kan ju hinna slinka mellan i dörren eller att jag satt ut han en gång el två utan att tänka på det. Men INTE så här ofta. Troligare är att det finns ett hål i huset ngnstans..och leta gjorde jag..samtidigt som jag högt gormade att nu ska detta minsann utredas (näst intill spöklikt som jag tyckte det hela var). Ringde mor & far som har koll på husets alla öppningar och grejjer och sen till Sis som ju också haft katt när hon bodde här. Svaret blev: Inga öppningar! Med andra ord. Jag släpper alltså tydligen ut katten utan att ha någon som helst aning om det (och jag lovar att jag VET var jag har mina djur i vanliga fall..små bebisar som de är för mig)..och när jag i efterhand upptäcker det finns det INGENTING som gör att jag minns detta. Som om jag skulle träffa en främmande människa på stan som jag ALDRIG sett och denna påstår att jag känner henne. Lika lite vet jag om detta som jag skulle minnas henne. Stressad, splittrad, förvirrad och disträ kan jag vara och har nog en släng av allt lite då och då. Men inte på den här nivån!

Känslan av att veta att jag börjat göra saker jag för mitt liv inte kan minnas är minst sagt panikartad. Som Sis sa; Det finns de som sätter sig i en bil och "kvicknar" till någonstans efter vägen och vet inte var de är på väg. Så jag antar att det är dags att börja se varningstecken. För att vara helt slutkörd. Inte så konstigt kanske med tanke på de senaste årens berg-och dalbana kombinerat med en kandidat samt magisterexamen, heltidsjobb, psykologtester och djupintervjuer, arbete heltid och flytt åt alla håll och kanter för, ett evigt flackande och planerande och längtande mellan GBG och ÖKX för att avslutas med att alla planer som skulle göra allt lugnt o bra igen tog världens skruv och blev största explosionen detta året. Inte underlättar det med ett arbete i total avsaknad av organisation...jag trivs bra men det går åt så mkt energi så ibland slukas vi hela med håret på.

Så därför, ni som eventuellt ringer; min mob. är numera alltid på ljudlöst och jag kollar den då och då för att själv kunna välja vem jag vill ringa upp och prata med. Helt ärligt funderar jag faktiskt på att omvandla alla julplaner och sätta mig i en flygstol ngn dag före jul. Så har jag ju å andra sidan utformat semestern under jul efter andra planer och är inte ledig tillräckligt länge..nåja..vi får se..kanske kan åka nu på direkten?

Avslutningsvis en TREVLIG NYHET; Min hall är nu VIT VIT VIT...och helt färdigmålad. Tyvärr orkar jag inte röjja upp där än men det är UNDERBART att den är klar! =)

Trevlig Måndag.
G

af Ugglas & Ekdahl

2009-12-06T04:04:00.000-08:00

Vackra rader i mitt hjärta

Varför slutade vi leka med varann
Varför slutade vi skratta
Du är du och jag är fortfarande jag
Så vad är det då som fattas
Det är på minnena som vi lever
Men snart så har de suddats ut

Så vi blundar
Ja, vi blundar
Vi bara blundar
Fast vi ser
Nånstans finns det, det vi hade, som var bra
Ja, nånstans finns det kvar en plats där vi kan va
Du och jag

Allt jag känner, allt jag älskar och vill se
Är de nötta bilderna med tummar på
Och jag vet, jag vet, jag vet, nån måste börja ge
Ja, börja ge för att kunna fåOch varje gång som jag försöker
Det är då det blir så fel

Så vi blundar
Ja, vi blundar
Vi bara blundar
Men vi ser
Nånstans finns det, det vi hade, som var bra
Ja, nånstans finns det kvar en plats där vi kan va
När vi blundar

Ljug för mig

Hon vill gärna tro att du kommit hit för att stanna
Hon vill gärna tro att du är den du utger dig för
Hon lyssnar till dig, du är varm och förtrolig
Hon lyssnar till dig och vill gärna tro allt hon hör

Men hon tror att det som har makten att föra oss samman
rimmligen också har makten att dra oss isär
Hon tror att allt som kan byggas också en gång ska raseras
ändå håller hon om dig så ömt varje gång du är där

För hon vill bli förd bakom ljuset
Hon vill ha kyssar och smek
Hon säger: Ljug för mig älskling, du vita lögnare, ljug som om allt var en lek
Hon säger: Ljug för mig älskling, du vita lögnare, ljug under kyssar och smek

Då hennes ögon är öppna är mörkret där och fördunklar
Hon tänker vi blundar för ljuset bländare kan ingen se
Så hon sluter sig till att hon aldrig sett något riktigt
Hon sluter sig till att hon inte vet hur något är

Men finns någonting som är ställt bortom rimmliga tvivel
Finns någonting som en blind stackars sate kan hålla för sant
Det finns ingenting som hon blint kan blunda och tro på
Det finns ingenting som föralltid känns likadant

För hon vill bli kramad och hållen
Hon vill bli vaggad till ro
Hon säger: Ljug för mig älskling, du vita lögnare, ljug för jag vill gärna tro
Hon säger: Ljug för mig älskling, du vita lögnare, ljug för en som vill tro

Ville egentligen bjuda på dessa rader live men då något krånglar får ni texterna...de är så underbara att tårarna rinner på kinden. Av någon underlig anledning förmår jag inte att få in youtube-klipp i denna blogg. Ni som också använder blogspot, vad gör jag för fel eller snarare Hur gör ni?

Mera tävlingar

2009-12-05T08:34:00.000-08:00

Läste lite bloggar och hamnade som vanligt inne på flera flera tävlingar. Oj vad många det finns. Beundransvärt vilket engagemang bloggare har och vad mycket både fina och dyra saker som lottas ut. Jag hamnade på bloggen

http://www.mittljuvahemikalix.blogspot.com/

och fick där syn på tävlingen om denna fina sak på bildan ovan som lottas ut.

Vill du också vinna så gå in på bloggen och följ instruktionerna! =)

VIT JUL och julen i Radio

2009-12-05T03:51:00.000-08:00

Bilden hämtad från www.ltz.se

Kolla vilken ljuvlig bild! Eftersom snön bäddat in min tomt så otroligt vackert och jag inte ännu kan bjuda på en midvinterbild från egen kamera får ni hålla till godo med andra fotografer så länge. =) Denna bild är så härligt midvinter(julig). Så där som vintern och julen för den delen också ska vara för mig. Vackert vackert vitt, frostigt och en gnutta sol med långa skuggor!

Förra julen spenderade jag i södra delarna av vårat land i Väst, närmare bestämt i Göteborg. Redan så här i adventstider kom depressionen krypandes. Visst åkte det fram lite pynt, julskivorna gick på och balkongen kläddes i granris och belysning. Men vad såg jag när jag tittade ut genom fönstret? Jo en grön/brun-leråker till gräsmatta. En svartgrå himmel som bokstavligt talat hällde ner ett surregn mest hela december. Trädens grenar hängde kala och spretande så där som på några riktiga spökträd. Vinden blåste och rev i en så fort man gick utanför dörren och termometern visade på så varmt att alla pölar aldrig skulle ens närmat sig att frysa till is. Så med andra ord, gick jag hela decembermånad i total avsaknad av julkänslor i stämning. När jag sedan tvingades vistas i detta gröngråa mörker var det inte utan att jag fällde en tår på julaftonsmorgonen. Det är den värsta julen jag någonsin haft, och jag lovade mig själv dyrt och heligt att inte spendera fler på liknande sätt.

De flesta som känner mig förstår nog mycket väl varför. Förutom mitt nuvarande X som fortfarande envisas med att inbilla sig att jag skulle välja bort känslan av att befinna sig i känslan som likt bilden ovan ger för fler vintrar i Blöteborg. Västkusten på sommaren är underbar, att besöka, men absolut inte vintertid och inte heller att bo i när boendet ska vara i en bullrig grå förort..så idag har en och annan propp och den sista biten av proppskåpet sprängts i luften. Dessutom har jag råkat på en kraftig förkylning som dessvärre nu börjat anta formen av feber. Ska kolla tempen men är lur på att den visar mer än vanligt.

För er som också gillar julmusik så här i adventstider kan jag tipsa om Julen i Sveriges Radio. Där kan ni välja att lyssna på julmusik i webradio i form av två olika kanaler; Klassisk jul eller Bjällerklang! Där finns också Julradiokalendern samt Ture Sventon från Unga Radioteatern bland annat. Jag som älskar gamla klassiker kommer lyssna på detta mer än en gång när jag sitter och knapprar på burken.

Nu har jag haft allra käraste systeryster på besök och ska försöka svänga förbi mina vänner på Tallvik på lite saffransbullar..men först tempen!

Ha en riktigt fin 2:a advents helg!

Och TACK alla söta ni som lämnar några rader i kommentarsfältet. Det uppskattas!
G

Tiden rusar på i en vit midvinterskrud och det luktar saffran

2009-12-01T07:28:00.001-08:00

Tiden rusar på. Som vanligt så fort det blir adventstider, vi ska hinna med dubbelt så mycket som vanligt och mörkret förvandlas till en hel del ljus-och mystider. Absolut inte mig emot! Mamma min har bakat lussekatter och lussebullar. Och det finns väl inte mycket ljuvligare smak och doft med för den delen än den av färska nybakade saffransbröd. Den första söndagen i advent blev därför adventsfika både på lilla konditoriet Brännvalls under julskyltningen med min kära gamla vapendragare genom "vått och tårrt", systeryster och Madde men sedan hemma hos mig också, med mams o paps. Och mammas fika var bäst! =)

Snö har det också äntligen hunnit komma, och det i massor. Träden ser nu ut som på bilden nedan och jag har fått donat lite hemma på gården också. Joxat upp en ljusslinga i en av de snötäckta syrenerna, inhandlat den där julkransen som jag pratat om i år och dar och hängt upp den på dörren. Fixade lite enris i mina emalj-hinkar redan för ett tag sedan då jag blev inspirerad av Petra som skriver en av bloggarna här till höger. Ny dörrmatta blev det på IKEA härom helgen och vips! Min bro blev så mycket mer inbjudande (bro betyder förtsukvist, eller trapp om ni som läser är från de södra delarna av landet och inte förstår vilken bro jag pratar om =)).

Hela Överkalix är idag som ett enda julvykort i midvinterskrud. Frostglittrande snötyngda träd och buskar, klarblåhimmel, lite rosa så där bakom bergen och fullmåne. Jag önskar så att jag kunde fota och visa er bilderna...men tyvärr så har min kära Jösse tuggat av kamerans USB-kabel..och det ska snart inhandlas..tillsammans med motorvärmaren som nu är på inköpslistan som nr 1, det börjar banne mig bli kyligt och bistert att få igång bilen utan värme. Idag bjuder vädergudarna på hela -14. Brrrr...men ack så vackert!

Det första ljuset i advent är tänt och jag måste erkänna att vissa saker känns sådär. På något sätt så blir jag alltid nostalgisk och sentimental kring juletider. Utvärderar och blickar tillbaka över året som gått. Vad jag producerat, åstadkommit och vilka människor som passerat min väg. Minns och memorerar var jag funnits ett år tillbaka? Och jag har lite svårt att ge mig hän julpynt, pyssel och firande. Jag går till jobbet och kommer hem, helt och hållet utsjasad. Som om jag skulle jobbat en månad i sträck när jag i själva verket vart där ett pass. Men saknaden och längtan är den värsta urgröpande känslan jag vet. Den tröttar ut. Och i mitt hjärta är nu så alldeles tomt efter en person..som jag trodde så mycket på...men vars fotspår i mitt liv sakta tvingas blekna. Ni som känner mig vet den långa historien.

Slutligen en enda stor JÄTTE KRAM. Till alla mina kära Kollegor. Varav jag vet att en och annan av er läser mina rader. Jag har sagt det förr men det tåls att sägas igen; NI ÄR GULD VÄRDA! Idag har vi haft en riktigt bra handledning och vi fick i läxa att ta emot och ge beröm och jag vill börja här med alla er (återigen). NI är de bästa jag någonsin haft och jag skulle ibland inte orka ett steg längre med någonting om det inte vore för våra skratt, våran gråt, våra morr, våra diskussioner och för att Ni alltid finns där.

Nu tar jag helg i två dagar och hoppas hoppas hoppas innerligt att hallen är klar innan den här veckan är slut. Jag lovar..det ska komma lite bilder. Och ni som rör er i krokarna får mer än gärna komma och se den live.
KRAM
G

Pompelipossa och julstök

2009-11-28T06:15:00.000-08:00

Det är konstiga tider nu.

Mycket är upp och ner, ner och upp..och mer en människa i min närhet tycks ha gått och blivit spritt språngande galen. Börjar stillsamt fundera på om detta tillstånd även börjar innefatta mig själv. Har några nätter i rad nu drömmt mardrömmar..om ingen mindre än min chef. Hon hemsöker mig och river, klöser som en häxa. Ögonen svarta som djupaste brunnar och en mun som bara väser och fräser. Som Pompelipossa representerar hon de mörka krafterna, den onda utsänd av jävulen själv. De vill tillsammans komma åt oss andra..jag i min tur kämpar för brinnande livet..att hon inte ska komma åt min själ. På något vampyrlikt sätt så är det oss godas själar hon livnär sig på. Så fort hon kommer åt den är slaget vunnet..och nu har denna dröm återkommit ett antal nätter. Kanske inte bör göra någon djupare analys av den..kanske har även jag blivit halvgalen åtminstone (kanske talar den sitt eget tydliga språk)?

Dagtid har jag fortfarande försökt lösa vissa livsbryderier, inte kommit så särskillt långt i det uppdraget utan istället vandrat runt i mitt lilla hus och glidit in i bubblan av minnen från lättsamma dagar i forna tider. Öppnat den där resa-dörren på glänt och smakat på tanken av att packa sin väska igen. På något sätt så har den där drömmen dock gjort sig påmind även då..är det rätt att sticka sin kos och låta alla andra stå kvar och slåss för sina själar?

Hade mamma och pappa på besök som vanan trogen härom kvällen då paps fortf håller igång i min hall..fejjarmästare som han är. Samtidigt som han slipar så svetten lackar för brinnande livet ligger katterna som om de skulle sova sig genom en jordbävning i en fåtölj brevid honom. Zanzi hade bara lagt tassen över ögonen så där som om "jag gör det lite mörkare för mig så här"..och så säger mor min; "Ja dessa katter måste vara så trygga och lyckliga som sover sig genom vad som än händer runt om dem i det här huset" Och det har hon nog så rätt i mor min. Vi trivs ju så bra här vi är..nu sover de sött återigen...jag har gjort en liten shoppingtur och nu fyllt på pyntet, joxat och donat och ekorren han som jag berättade om tidigare har fått sin mat. Vi har det så himla himla bra här.

Och just nu..finns det inte mycket som kan få oss härifrån! (Så kom du bara, Pompelipossa..jag är inte rädd för dig!)